Nödvändigt att höja pensionsåldern
År 2012 blev man knappast uppskattad om man ville se över möjligheterna för en höjning av pensionsåldern. Det fick den tidigare statsministern och moderatledaren erfara när han vädrade sina tankar om detta. Reinfeldts poäng då var att livslängden i Sverige ökat avsevärt och skulle komma att ställa nya krav på hur länge svensken kan och bör jobba. Kritiken från olika fackförbund och grupper i samhället med mer slitsamma yrken var massiv, men även från politiska motståndare som menade att förslaget var provocerande och stötande.
Men det var då. I nuläget finns bred konsensus om att det är nödvändigt att höja pensionsåldern. Senare i dag väntas riksdagen fatta ett beslut som skulle innebära att lägsta ålder för att ta ut allmän pension höjs från 61 till 62 år från och med nästa år. Ökningen ska dessutom ske successivt. Det betyder till exempel att lägsta åldern år 2026 kommer att vara 64 år. Bara Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna är emot, vilket innebär att det är troligt att förslaget kommer att röstas igenom.
Generellt sett lever svenska män åtta år längre i dag än vad man gjorde för fyrtio år sedan. För kvinnor har medellivslängden under samma period ökat från 77 till 84 år. Utvecklingen märks inte minst i att många företag, ideella organisationer och olika bristyrken inom välfärdssektorn redan i dag är beroende av pigga pensionärer som är villiga att hjälpa till.
Vi lever längre friska liv, och behöver därför också jobba mer. Pensionsåldern är inte statisk, utan bör i högre utsträckning ta hänsyn till de ökade behov som den ökade medellivslängden innebär.