Nej, Sverige är långt ifrån EU:s miniminivå

Ledare Artikeln publicerades
Statsminister Stefan Löfven (S) mötte media efter att ha träffat EU-nämnden på onsdagen, inför EU-toppmötet i Bryssel.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Statsminister Stefan Löfven (S) mötte media efter att ha träffat EU-nämnden på onsdagen, inför EU-toppmötet i Bryssel.

När EU-ledarna i dag samlas i Bryssel vet vi att ambitionen om att ”lösa” flyktingfrågan misslyckas ännu en gång. Inte så märkligt kanske, när även vi här i Sverige förmår att läsa migrantkartan så olika.

 

Ungefär samtidigt som EU:s ordförande Donald Tusks inbjudningsbrev till toppmötet blev känt, där Tusk pläderade för inrättandet av ”regionala mottagningsplattformar utanför Europa” och även skrev att EU:s misslyckande med att kontrollera gränserna efter flyktingkrisen 2015 gett utrymme för grupper att ”erbjuda enkla svar på de mest komplicerade frågor – enkla, radikala och attraktiva”, beslöt Malta att ta emot fartyget Lifeline.

En bild på det tyska frivillig-fartyget Lifeline när det kontaktades av ett libyskt kustbevakningsfartyg i Medelhavet för en vecka sedan.
Foto: Hermine Poschmann
En bild på det tyska frivillig-fartyget Lifeline när det kontaktades av ett libyskt kustbevakningsfartyg i Medelhavet för en vecka sedan.

Lifeline drivs av en tysk hjälporganisation och hade 234 migranter ombord. Efter fem dagars drivande på Medelhavet lovade på onsdagen åtta länder, Malta samt sju andra i Västeuropa, att fördela de 234 mellan sig.

Ännu en kris-i-krisen hanterad alltså. Hittills i år har 43 000 migranter tagit sig över Medelhavet, över tusen antas ha drunknat. Men motståndet från framförallt de så kallade Visegradländerna står fortsatt i vägen för en solidarisk fördelning av asylsökande. Och utan klara papper på hur den så kallade vidarebosättningen ska fungera är FN-organet UNHCR knappast intresserat av att skriva avtal om de – omdiskuterade – ”asyllägren”/”mottagningscentren” i Nordafrika som Stefan Löfven under EU-nämnden i riksdagen sa att regeringen kunde tänka sig, men först om rader av frågetecken blir utredda. Där har Löfven rätt; Tusks plan är alltför oklar för att besluta om nu.

Under onsdagen meddelade Malta att de tar emot Lifeline och de 234 migranterna som fartyget hade plockat upp från smugglarbåtar. Åtta olika västliga EU-länder har lovat fördela dem emellan sig för asylprövning. Här en bild inifrån Lifeline innan det nådde hamn.
Foto: Felix Weiss
Under onsdagen meddelade Malta att de tar emot Lifeline och de 234 migranterna som fartyget hade plockat upp från smugglarbåtar. Åtta olika västliga EU-länder har lovat fördela dem emellan sig för asylprövning. Här en bild inifrån Lifeline innan det nådde hamn.

Det är naturligtvis en tragedi i sig att flyktingfrågan hamnat här, att ingen seriös aktör kan presentera ett förslag till en mindre dålig EU-mekanism. Vänsterpartiet är berett att låta de länder som vill slippa undan och i stället straffas ekonomiskt. I praktiken ett sätt att låta EU gå i graven.

När Stefan Löfven inför EU-nämnden skulle redogöra för regeringens linje kom de inrikespolitiska striderna i öppen dager. De partier som argumenterar för en ”återgång till en generös” politik pressade från sitt håll, och SD:s ledamot från sitt. Klart de tar varje tillfälle: Enligt Novus anser 36 procent av väljarna att SD har den bästa invandrings- och integrationspolitiken. För två månader sedan låg den siffran på 27 procent.

Jimmie Åkesson intervjuad i Sydsvenskan 5 maj.
Foto: Sydsvenskan
Jimmie Åkesson intervjuad i Sydsvenskan 5 maj.

Det hjälper knappast motståndet mot Sverigedemokraternas förvirrade, ogenomförbara och skamlösa linje (minns t ex angiverisystemet) när riksdagspartier och fristående organisationer bygger bilden av att Sverige har ”stängt gränsen” och ”lagt sig på EU:s miniminivå” – det uttryck Stefan Löfven själv använde på den beramade presskonferensen 24 november 2015.

Vänsterpartiets migrationspolitiska talesperson i debattartikel nyligen.
Foto: Aftonbladet
Vänsterpartiets migrationspolitiska talesperson i debattartikel nyligen.

Den bilden stämmer illa.

Ett färskt exempel var Sveriges kristna råds, SKR, debattartikel i Aftonbladet 21 juni. Bland undertecknarna fanns ärkebiskop Antje Jackelén och kardinal Anders Arborelius.

Ärkebiskop Antje Jackelén och kardinal Anders Arborelius är två av de fem undertecknarna av debattartikeln. Här fotograferade inför påvens besök i Lund 2016.
Foto: Jonas Ekstrˆmer/TT
Ärkebiskop Antje Jackelén och kardinal Anders Arborelius är två av de fem undertecknarna av debattartikeln. Här fotograferade inför påvens besök i Lund 2016.

Att SKR där ”kräver” att politikerna återinför rätten till ”familjeåterförening för samtliga skyddsbehövande” och ”verkar för en återgång till den ordinarie utlänningslagens bestämmelser” liksom ”står upp för mänskliga rättigheter” är kända och goda kristna värden.

Knepigare blir det när SKR skriver att Sverige ”från att vara ett föregångsland” nu ”befinner sig på EU:s miniminivå”.

Vidare anges att ”Sverige är idag ett av de europeiska länder som har den mest restriktiva lagstiftningen för familjeåterförening”, man kräver att ”Sverige återigen ska ligga i framkant när det gäller humanitet och respekt för alla människors lika värde.”

Sveriges kristna råds debattartikel i Aftonbladet 21 juni.
Foto: Aftonbladet
Sveriges kristna råds debattartikel i Aftonbladet 21 juni.

Så, ligger Sverige då på ”miniminivå” eller rent av ”i framkant” när det gäller migrationen? Här följer några statistikuppgifter som inte går helt i linje med mediedebatten:

x 2017 tog nio OECD-länder emot fler asylsökande än Sverige. De var länder som USA, Turkiet, Grekland, Australien och Kanada och Tyskland. Men 25 OECD-länder tog emot färre än Sverige.

x 2016 tog EU, enligt Eurostat, emot 4,6 immigranter per 1 000 invånare. Luxemburg och Malta flest. Sverige kom på ”femte plats” med 16,4 immigranter per 1000 invånare. Samtidigt var Sverige 2016 det EU-land som hade högst andel migranter från icke-EU-länder (73,6 procent).

Ett diagram ur Eurostats senaste publicerade årsrapport över migrationen in i EU. Sverige på ”femte plats” räknat per capita. ”Ettan”, Luxemburg, tog nästan enbart emot migranter från andra EU-länder.
Foto: Eurostat
Ett diagram ur Eurostats senaste publicerade årsrapport över migrationen in i EU. Sverige på ”femte plats” räknat per capita. ”Ettan”, Luxemburg, tog nästan enbart emot migranter från andra EU-länder.

x Enligt Migrationsverkets senaste prognos, publicerad 2 maj, är bedömningen att cirka 23 000 personer väntas söka asyl i Sverige i år, varav 1500 ensamkommande barn. Planeringsantagandet för 2019 är 29 000.

x 56 000 personer väntas i år söka på anknytning (alltså anhöriga/familjeåterförening). Till och med år 2021 är prognosen 167 000 nya anhörig-ansökningar.

x Processen för anhöriga att ta sig till Sverige är ofta ofta svår och tidskrävande. Men Migrationsverket bedömer ändå att 18 800 anhöriga till före detta asylsökande ska resa in i Sverige under 2018 och 51 500 anhöriga till och med år 2021.

x Det betyder att kommunerna bedöms att i år och de kommande tre åren ta emot 139 700 flyktingar (som fått uppehållstillstånd) och deras anhöriga. 2017 var den gruppen 68 442 personer.

Balansgången gentemot de brister och framtidsutmaningar som Sverige har inom integration och välfärd är ytterligt svår. Kyrkornas och andra opinionsbildares argumentation vinner i respekt om helheten beaktas, snarare än om det sökta budskapet blir att Sveriges migrationspolitik är inhuman och brister i respekt för alla människors lika värde.

 

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.