Annons

Lars Näslund: Järnvägslöftet till Borås är i fara

Risken är stor att finansminister Magdalena Anderssons gamla vallöfte om att ny järnväg Göteborg-Borås skulle stå klar om tolv år inte kan infrias.
Lars Näslund
Ledarkrönika • Publicerad 1 september 2018
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.

Ytterligare en osäkerhet uppstår om valet om nio dagar leder till ett regeringsskifte, eftersom Moderaternas och Liberalernas ledningar – märkligt nog – helt enkelt inte tror på höghastighetsjärnväg-tanken, även om, och det är viktigt att notera, Ulf Kristersson aldrig har stängt dörren helt.

Men inte ens regeringens besked 2 juni om ”byggstart år 2024” på delen Göteborg-Borås är längre självklar. Turerna är en aning snåriga, så häng med:

Annons

I regeringsbeslutet om nationell plan för infrastrukturinvesteringar är ”objektet Göteborg-Borås” placerat i rutan för byggstart ”2024-2029”.

Men som ledarsidan skrivit tidigare lämnade infrastrukturminister Tomas Eneroth ett lite annorlunda besked 2 juni, då han på plats i Göteborg berättade om beslutet som i praktiken innebar att staten lade tillbaka de tidigare bortplockade pengarna som regeringen Reinfeldt 2014 hade öronmärkt till sträckan Mölnlycke-Bollebygd, plus lite till, totalt 3,777 miljarder kronor, för att finansiera en byggstart (som blir på delen Göteborg-Landvetter flygplats).

Eneroth sa då, 2 juni, att ”planerad byggstart är år 2024”.

Beskedet om järnvägsbygge och muddring av Göteborgs hamn meddelade infrastrukturminister Tomas Eneroth 2 juni. Då omgavs han, på denna bild, av Ulf Olsson, kommunstyrelsens ordförande (S) i Borås, och kollegan i Göteborg, Ann-Sofie Hermansson.
Beskedet om järnvägsbygge och muddring av Göteborgs hamn meddelade infrastrukturminister Tomas Eneroth 2 juni. Då omgavs han, på denna bild, av Ulf Olsson, kommunstyrelsens ordförande (S) i Borås, och kollegan i Göteborg, Ann-Sofie Hermansson.Foto: Lars Näslund

Det var, naturligtvis, ett stort och glädjande besked, och med tanke på att Moderaternas Ulf Kristersson redan 5 oktober 2016 skrev i Dagens Industri att ”järnvägsförbindelserna behöver stärkas” på sträckan Göteborg-Borås råder alltså bred politisk enighet: Denna bana måste byggas.

Men frågetecken om byggstarten väcktes när Trafikverkets projektchef Sara Distner i en videofilm som publicerade tre veckor senare, sa att ”regeringens beslut innebär att Trafikverket ska arbeta vidare med planläggningsprocessen med en byggstart under perioden 2024 till 2029”.

Så, vad gäller? Skillnaden mellan 2024 och 2029 känns som en halv evighet, inte minst för Borås vars samhällsplanering är tagen som gisslan.

Tomas Eneroth besökte Borås på fredagen för att träffa företag i buss- och taxibranschen, Stures åkeri och Izigo. Han driver flera förändringar på transportområdet, inte minst om hur utbredningen av oseriösa åkerier ska motverkas.

Men infrastrukturministern visste att han även skulle få svara för om regeringskollegan och finansministern Magdalena Anderssons löfte i BT inför förra valet, då hon att ”vi kommer att tydligt markera att den ska vara färdig i sin helhet 2030”, fortfarande gäller.

Om detta löfte har vi påmint åtskilligt de senaste åren, väl medvetna om att den senaste beräknade prislappen för sträckan Göteborg-Borås är 33 miljarder kronor – alltså ungefär nio gånger mer än de medel som regeringen faktiskt anslagit, och att frågan inordnats i de blocköverskridande förhandlingarna om hela höghastighetsprojektet. Förhandlingar som Alliansen önskade skulle ta paus under valrörelsen.

Så vad skulle infrastrukturminister Eneroth säga nu, tio dagar före valet, om ”byggstart 2024”? Själva bygget av räls och stationer bedöms ta minst sex år. Dröjer spaden i jorden längre blir Magdalena Anderssons vallöfte omöjligt att infria, oavsett om pengarna läggs på bordet.

På fredagen träffade Tomas Eneroth bl a företrädare för taxiföretaget Izigo. Till höger om ministern medarbetaren Antti Vainio och Izigos Björn Ranweg.
På fredagen träffade Tomas Eneroth bl a företrädare för taxiföretaget Izigo. Till höger om ministern medarbetaren Antti Vainio och Izigos Björn Ranweg.Foto: Lars-Åke Green, Lars-Ã…ke Green
Annons

Till ledarsidan säger Eneroth: ”Vi anslog 3,777 miljarder för att tydligt markera att här ser vi byggstarten 2024, det innebär att Trafikverket kan börja planeringsarbetet (...). Får vi en överenskommelse med Alliansen om finansiering av nya stambanor kan detta gå fort. Vi bedömer att hela sträckan ska vara färdig 2040-45, och då förstår man att Göteborg-Borås-delen måste vara färdig tidigt.”

Du säger byggstart 2024 medan Trafikverket säger någon gång under åren fram till 2029.

”Jag ska försöka undvika en KU-anmälan här för myndighetsstyrning, skrattar Eneroth, och fortsätter: ”Regeringens ambition är att byggstart ska ske så snart som möjligt. Jag tycker att det brådskar (...). Jag är optimist och hoppas och tror att det även hos Alliansen finns en förståelse för att om vi inte gör något, har även det ett pris för denna region. Jag kan säga att regeringens ambition är att vi ska kunna sätta igång 2024 eller så snart som möjligt. Men det är naturligtvis alltid myndigheten som arbetar utifrån de direktiv de fått och de resurser som finns.”

Vilket för oss till den statliga jätten Trafikverket. Hur angelägen är den, egentligen, att sätta rejäla utredningsresurser till ”vår” järnvägsbit? Västra Götalandsregionen och, inte minst, Borås och Bollebygds kommuner, väntar på att ni ringer och bjuder in till möte.

Val om tio dagar. Vad händer vid regeringsskifte? Kommer Ulf Kristersson, om han blir statsminister, att driva på järnvägsförhandlingarna eller lägga dem i långbänk? Vad vi vet är att partiet går till val på att i Stockholm bygga den så kallade Östlig förbindelse, en motorväg i tunnel under Saltsjön. Prislapp: 17,7 miljarder. Dessa pengar måste hämtas någonstans och att åtskilliga i M:s riksdagsgrupp, liksom i Liberalernas, fnyser åt höghastighetsjärnvägen är väl bekant.

Jag skulle just nu inte satsa många kronor på byggstart för järnvägen Göteborg-Borås ”redan” år 2024. Alla västsvenska politiker, inte minst Moderaternas och Liberalernas, har ett jobb att göra här.

Annons
Annons
Annons
Annons