Lars Näslund: När Stadsrevisionen skäller ut Borås politiker om bostadskrisen
Att Borås lider av bostadsbrist är ingen nyhet. Till exempel är AB Bostäders lägenhetskö fortsatt lika lång denna höst, runt fem år. Det är också i allmännyttans eget bestånd som allt fler tränger ihop sig.
Titta på grafiken här ovan. AB Bostäders vd Bengt Engberg har tagit fram den utifrån siffror från SCB över hur antalet folkbokförda utvecklats sedan 2012 i kommunen generellt jämfört med i AB Bostäders eget lägenhetsbestånd (justerat för försäljningen till Victoria Park). Slutsatsen är inte svår att dra: ”Människor förtätar hos varandra. Det bor 1 500 fler hos oss nu jämfört med 2012”, säger Engberg till ledarsidan.
Att trångboddheten på sina håll är än svårare än den officiella är heller ingen nyhet. Ett exempel kom i dagen i våras, i en trerummare på Hässleholmen ledde ett påtagligt festande till att AB Bostäder valde att kolla vad som pågick. Där visade sig vara förläggning för byggjobbare som sov på 13 madrasser. Intäkterna för den som stod för kontraktet torde ha varit den ordinarie hyran flera gånger om.
Självfallet kan inte Borås stads politiker och kommunstyrelse bära hela ansvaret för bostadspolitiken. Ja, det ankommer på kommuner att svara för människors tak över huvudet i nödlägen och för socialt utsatta, men generellt är boendet upp till oss var och en.
Vi vet också hur låsningarna i rikspolitiken ser ut. Ett fenomen som just nu växer fram på olika håll i landet är nyproducerade bostads- och hyresrätter som folk med normala inkomster inte har råd att köpa eller flytta in i. Alla begriper att detta alldeles särskilt påverkar de nyanlända som kommer med stöd av bosättningslagen från 1 mars i fjol.
Olika kommuner har valt olika vägar. Malmö och Nacka, och flera med dem, köper in bostadsrätter. Stockholms kommun planerar för modulhus med tillfälliga bygglov på 13 olika platser. I Luleå går debatten hög efter att kommunen beslutat att allmännyttan ska sätta av var fjärde lägenhet som blir ledig till de nyanlända.
Den vägen har Borås, klokt nog, inte valt. Här tvistar som bekant AB Bostäder med Migrationsverket i Svea hovrätt om de 20 lägenheter som de senare hyr till asylsökande. AB Bostäder har velat få loss dem till de som redan fått uppehållstillstånd medan myndigheten vägrat. Nyligen föreslog Migrationsverket Borås en uppgörelse om att få behålla dem under 2018 och sedan flytta ut. ”Vi har meddelat att det inte är aktuellt. Vi vill att domen fullföljs. Det är dags att sätta ner foten”, säger Bengt Engberg.
Den politiska hållningen i Borås att inte välja modulhusvägen är värd att försvara så långt det går. ”Förutom att den är dyr finns även risken för att de får en ghetto-karaktär. Jag tror mer på att staden aktivt bygger, att man styr mer politiskt hur man vill ha det”, säger Engberg.
Det har blivit allt tydligare hur den heta bostadspotatisen bollas fram och tillbaka inom kommunen. I Individ- och familjeomsorgsnämndens budget läser vi att ”prognosen inför 2018 är en fortsatt ökning på ca 1300 invånare. I dessa siffror finns en beräknad ökning på ca 500 i åldern 0-17 år.” Vidare noteras att ”bristen på lediga lägenheter i Borås får konsekvenser för målgruppen ensamkommande barns möjligheter att flytta ut från Hem för vård- och boenden (HVB), stödboende och familjehem.” Nämnden skriver vidare att ”många bor trångbott och har med sig traumatiska upplevelser”.
Så: hur resonerar kommunstyrelsen, som ytterst äger frågan? Sällan har den väl fått en, för att tala klarspråk, sådan utskällning från den egna Stadsrevisionen som vid sammanträdet 21 augusti.
Men: hur mycket av den ”utskällningen” uppfattades av de ledande politikerna? Den levererades i form av revisionens årliga granskning av kommunstyrelsen och i protokollet läser vi att ärendet ”anmäldes och lades till handlingarna”.
Så vad sa Stadsrevisionen om bostadsfrågan? Den skrev: ”Vi bedömer att riskerna för att Borås Stad inte ska kunna leva upp till lagstiftningens krav och lokala politiska beslut när det gäller flyktingmottagandet är betydande. De olika verklighetsbeskrivningar och uppfattningar om hur allvarlig situationen är som friläggs i granskningen, är tungt vägande argument för att styrning, ledning och samordning på området behöver stärkas med utgångspunkt från såväl Kommunstyrelsens uppsiktsplikt som nämndernas och de kommunala bostadsbolagens ansvar.”
Den fortsatte: ”Kommunstyrelse, nämnder och bolag bör säkerställa beredskap och alternativa lösningar för flyktingmottagningen som kan hantera betydligt fler nyanlända än de man idag planerar för. Om inte alternativa boendelösningar tas fram, blir sannolikt en ökad trångboddhet med åtföljande problem en av de lösningar som de nyanlända tvingas till. Det är också väsentligt att Kommunstyrelsen säkerställer en kontinuerlig och genomgripande omvärldsanalys eftersom flyktingmottagningen innebär att en global händelseutveckling får direkta konsekvenser för den lokala kommunala verksamheten.”
Det är dags att vädra bostadsfrågan på allvar i fullmäktige. Kommunen äger inte minst frågan om prissättningen på mark. Just nu har till exempel AB Bostäder att betala 2 000 kronor per kvadratmeter för de 55-60 lägenheter som planeras på Brämhult. Det blir – dyrt.
