När ska Borås börja klimatanpassa?

Klimatveckan fortsätter i dag, måndag, med att FN:s generalsekreterare Antonio Guterres presenterar ”nio spår” som världen förväntas arbeta efter för att kunna genomföra Parisavtalet. Politiker och näringslivsföreträdare väntas göra utspel och tillkännage nya förpliktelser och löften. Enskilda aktörer driver utvecklingen hårdare än andra. Inte minst står industrin för en betydande del av det nytänkande som kommer att krävas om det ska gå att få temperaturökningen i atmosfären att stanna vid 1,5 grader.

Men det är bråttom och det är i senaste laget att gå från ord till handling.

I söndagens DN var vetenskapskolumnisten Karin Bojs öppenhjärtigt pessimistisk. Det ska mycket till för att världen ska hinna nå målet i tid. Det handlar i praktiken om drygt åtta år, vilket inte ger något större utrymme för tvekan:

”Risken är överhängande att vi missar 1,5- graderståget. Vi får ändå inte ge upp. En uppvärmning på 2 grader är ändå bättre än 3 grader, eller rentav ännu mer.”

I sin krönika hänvisade Bojs till en artikel i vetenskapstidskriften Science, som slår fast kostnaden för att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader blir lägre än kostnaden för att åtgärda allt det som kommer att drabba ekosystemen, människorna och samhället som helhet om världen missar målet.

Budskapet i Bojs krönika är ”hoppas på det bästa, planera för det värsta”. Det är klimatklokskap som inte minst landets kommuner behöver lyssna till.

I juni i år kunde BT:s klimatreporter Jan Lindsten rapportera om den nationella ranking om kommunernas klimatanpassning som Svenska Miljöinstitutet, IVL, och Svensk Försäkring genomför vartannat år. Borås rasade rejält. Sämst i Sjuhärad och på en så låg nivå nationellt att det inte i något avseende rimmar med den höga svansföring som ledande företrädare för kommunen brukar uppvisa.

Borås stad gör mycket som är bra i klimathänseende, det ska medges. Men det direkta genomslaget på global nivå blir i alla avseenden försumbart.

Annat är det med klimatanpassningen som lokalt får ett omedelbart och genomgripande genomslag – om den tas på allvar.

Klimatanpassning står visserligen som en punkt i de klimatmål som Borås stads politiker antogs 2018. Men var finns ledarskapet?

Det är en sak att agera för att minska de egna klimatavtrycken, en annan sak att göra de anpassningar som redan nu är nödvändiga. Och detta oavsett om målet 1,5 grader nås eller ej.

Redan i dag ser vi effekten av klimatförändringarna i form av stigande temperaturer, ökad kraftig nederbörd och långa perioder av omväxlande svåra regn och omfattande torka. Borås och Sjuhärad har sannerligen inte varit förskonade. Ändå har inte Borås stad i någon större utsträckning ”jobbat med frågan”, som en tjänsteman på Miljöförvaltningen sa när han kommenterade rankingsraset.

”Klimatanpassningarna kan inte vänta”. När infinner sig den insikten hos Borås stads ledande företrädare?