Murguz: Vi skolar in elever i könsroller

Ledare Artikeln publicerades
Muggar för barn, blå med pirat för pojke och rosa med prinsessa för flicka.
Foto: Yvonne Åsell / SvD / TT
Muggar för barn, blå med pirat för pojke och rosa med prinsessa för flicka.

Vilken inställning elever har till sitt lärande spelar en avgörande roll för hur väl man lyckas i skolan.

Mannens ställning i samhället är hotad, sägs det. Flickor springer om pojkar i skolan inte minst vad gäller betyg. Numera finns bara ett skolämne där pojkarna presterar bättre än flickorna och det är i idrott. I alla andra ämnen har flickor bättre betyg än pojkar. Kvinnor utbildar sig också i allt högre utsträckning och dominerar i princip de svenska högskolorna och universiteten.

Det sägs också att män kommer ha det betydligt svårare på äktenskapsmarknaden eftersom kvinnor har en tendens att vilja gifta sig uppåt. Och ensamma, frustrerande och arga män vill ju inget samhälle ha.

Hur hamnade vi här? Antipluggkultur kanske ni tänker på. Men även i skolor där pojkar blir retade för att de är ambitiösa finns en viss skillnad mellan könen.

Enligt en avhandling av Fredrik Zimmerman, doktorand i barn- och ungdomsvetenskap vid Högskolan i Borås och Göteborgs universitet, har vi olika förväntningar på flickor och pojkar vilket genererar olika förmågor hos respektive grupp. Vi förväntar oss i högre utsträckning att flickor i tidig ålder ska vara omsorgsfulla, vilket utvecklas deras förmåga till självdisciplin. Dessutom använder vuxna ett mer komplext språk när de talar med flickor och därtill finns en större social förväntan på dem vilket gynnar språket. Och språket är som bekant en viktig faktor för framgångsrika skolresultat.

Men framförallt har pojkar och flickor olika attityder när det gäller synen på lärande. Generellt sett brukar pojkar ofta tänka i egenskap av att de är bra i ett ämne medan flickor snarare tänker att de blir bra på ett ämne.

Man kan med andra ord säga att flickor har ett mer dynamiskt tankesätt vilket innebär att man inspireras av andras framgång. Ansträngningar betraktas som lönsamma och man har därför en mer välkomnande inställning till utmaningar och hinder. Ett statiskt tankesätt innebär raka motsatsen. Andras framgångar hotas man av, ansträngningar lönar sig inte och utmaningar och hinder ses just som hinder och inte en möjlighet till fortsatt utveckling. Man ger helt enkelt upp lättare.

I svensk skola är könsrollerna tydliga och för en gångs skull gynnar det flickorna. Men när studentmössan ligger på hyllan och högskolepoängen räcker till en examen är det dags att ge sig ut på både arbetsmarknaden och äktenskapsmarknaden. Då tycks inte det dynamiska tankesättet vara till någon nytta längre.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.