Murguz: Turism – tillgång eller problem?

Ledare Artikeln publicerades
Foto: Darko Bandic

Att vandra genom Dubrovniks gränder är som att vandra i en annan tid. Arkitekturen, de medeltida murarna som omringar staden och kyrktornen som tittar fram genom hustaken får en att undra om inte det är en av världens vackraste platser. Att den omåttligt populära tv-serien Game of Thrones valde att huvudstaden King’s Landing skulle utspela sig här är därför inte särskilt svårt att förstå. Inte ens för undertecknad som inte sett ett enda avsnitt av serien.

Dubrovniks kombination av historia och hav har i alla tider varit attraktiv, framförallt bland turister — men även för stridande parter i samband med Jugoslaviens upplösning på 1990-talet. År 1991 belägrades staden av den dåvarande jugoslaviska armén vilket spelade en viktig roll i det kroatiska självständighetskriget. I åtta månaders tid anfölls staden från alla möjliga håll — land, luft och från sjöss. Tusentals människor flydde för sina liv och gamla stan tog stora materiella skador innan ett eldupphör kunde komma till stånd. I efterhand har kritik riktats för att de materiella skadorna fick större uppmärksamhet än det mänskliga lidandet.

Men staden reste sig. I dag, 28 år senare, är Dubrovnik en av Europas mest attraktiva och exklusiva turistattraktion. Så pass attraktiv att turismen börjar utgöra ett problem.

Stadens snabba framgångssaga har gjort livet mycket dyrare för lokalbor samtidigt som lönerna inte hängt med. Återkommande trafikstockningar, kryssningar som väller in människor i gamla stan och turister som inte kan bete sig hänsynsfullt har gjort de små vardagliga irritationerna till ett fullskaligt vrede. År 2017, samma år som uppmärksammade protester mot massturismen ägde rum, presenterade stadens borgmästare Mato Frankovic en plan för att minska turismen rejält. I stället för Unescos rekommendationer på max 8 000 personer per dag vill lokalpolitikern gå längre än så med 4 000 personer per dag.

Och det verkar ha gett effekt, trots Game of Thrones-boosten på senare år. Näringsidkare inom muren vittnar om en något mer avmattad säsong i år jämfört med tidigare. En av de jag talar med menar att det beror på de höga priserna vid restaurangbesök och uthyrning av boenden.

Dubrovniks styrande politiker är förstås medvetna om att planen kan slå hårt åt landet på kort sikt, men är ändå övertygade om att det kommer gynna staden på lång sikt. Det verkar dock råda en ensidig bild av turismen som fenomen där det negativa tar över det positiva. Visst kan man känna sympati för lokalbors irritation över turister som inte kan bete sig. Men att Dubrovnik kunnat resa sig så snabbt efter kriget har man, förutom sig själva, även turisterna att tacka för.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.