Annons

Anela Murguz: Så lyfte Zafar skolan i Biskopsgården

Lärare och annan skolpersonal som verkar i utanförskapsområden bedriver ett tvåfrontskrig – dels genom att arbeta vid svagare skolor och dels mot den sociala misär som redan finns i området.
Anela Murguz
Gästkrönika • Publicerad 22 september 2017
Detta är en personligt skriven text i Borås Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Sjumilaskolans rektor Hamid Zafar.
Sjumilaskolans rektor Hamid Zafar.

Hösten 2015, strax efter att Hamid Zafar börjat som rektor på Sjumilaskolan i Biskopsgården, sköts en ung man till döds utanför hans nya arbetsplats. Femtontals skott avlossades totalt. Kort därefter fick Sjumilaskolan besök av Skolinspektionen som riktade stark kritik och det talades till och med om en eventuell nedläggning av skolan. Men man stängde aldrig ner Sjumilaskolan och i dag är samtliga varningspunkter från Skolinspektionen åtgärdade. Hur vänder man en sådan trend i ett område som präglas av så mycket våld, kriminalitet och fattigdom?

Zafar gick in med en tydlig inställning om att vända kursen för Sjumilaskolan och började genast att tänka igenom åtgärder och menar på att det måste finnas långsiktighet. Förvisso riktades insatser innan hans tid som rektor, men dessa var alldeles för kortsiktiga och avsaknaden av viktiga rutiner var ett faktum. Elevhälsan var eftersatt och det fanns inte heller några gemensamma ordningsregler. ”Ju mer heterogena eleverna är desto större är behovet av homogena regler”, avslutar Zafar.

Annons

Han tog många beslut som skavde men som i efterhand har visat sig vara mödan värd. Särskilt kontroversiellt blev det när han föreslog att lärarna skulle ta ställning till den nya handlingsplanen och huruvida de ville vara med på tåget eller inte. Sju lärare valde att bli omplacerade till andra skolor och obehörig personal som fått jobb på ”meriten” att ha växt upp i området fick lämna.

I dag har skolan hög lärarbehörighet, något som enligt Zafar beror på att många behöriga lockades av det nya konceptet och ville därför testa något nytt. Men han säger också att om det redan är svårt att få tag på behöriga lärare, är det dubbelt så svårt att få tag på behöriga till skolor i utsatta områden. Han föreslår därför öronmärkta pengar, det vill säga att lärare som verkar i utanförskapsområdena ska få ett extra lönepåslag på till exempel 2 000 till 3 000 kronor, och menar på att denna åtgärd kommer träda i kraft inom en snar framtid. Jag själv har svårt att tänka mig något annat sätt att skapa incitament för lärare att vilja ta jobben i dessa områden eftersom arbetsmiljön är så varierande.

Lärarutbildningen spelar också en väsentlig roll i detta. Enligt Zafar var det ett stort misstag att slopa metodiken i utbildningen på 1990-talet. Det har resulterat i att många nyexaminerade lärare inte är tillräckligt rustade för att möta den verklighet som är på många skolor, vilket riskerar att skapa oroliga klassrum. Eleverna vid skolor i de utsatta områdena är även de stora förlorarna när katederundervisningen dissas och när man hävdar att kunskap ska konstrueras av eleverna själva.

I dessa områden råder ofta en total avsaknad av majoritetskulturen vilket försvårar ungdomarnas chanser i övriga samhället ytterligare. Det är framförallt av detta skäl som det är extra viktigt att skolorna i dessa områden är välrustade. Fler utanförskapsskolor borde lära av Hamid Zafars förvandling av Sjumilaskolan.

Annons
Annons
Annons
Annons