Anela Murguz: När var fjärde ung på Hässleholmen känner sig otrygg
På fredagen publicerade Borås Stad nya rapport ”Unga i Borås om hälsa, inflytande och trygghet”.
Först ska det sägas att det är utmärkt att undersökningen görs, och så pass ambitiöst, och att utvecklingen går att följa över tid. Den lokala så kallade LUPP-mätningen har tidigare gjorts 2008, 2012 och 2014.
Totalt har 903 av 1295 elever i årskurs 8 svarat. Svarsfrekvensen var således 69 procent. På gymnasiets andra årskurs har 955 av 1532 elever svarat, en svarsfrekvens om 62 procent. Relativt gott underlag, med andra ord, om än långt ifrån komplett.
På flera områden visar rapporten på en positiv utveckling – användningen av alkohol, narkotika och rökning minskar bland de ungdomar som svarat. Det finns dessutom ett uppgivet relativt stort intresse för samhällsfrågor och politik, även om det till viss del viker. Hälften av deltagarna i undersökningen vill nämligen vara med och påverka i frågor och beslut som berör Borås.
Samtidigt har en kraftig ökning av hot och mobbing skett – framförallt bland tjejer. 30 procent har svarat ja på frågan om de blivit utsatta för mobbing och trakasserier jämfört med 2014 då motsvarande siffra var 16 procent.
En av av tio tjejer i årskurs två på gymnasiet uppger att de blivit utsatta för sexuellt utnyttjande och våld. 43 procent av unga med funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom uppger sig ha blivit utsatta för mobbing. Det är 13 procentenheter mer än de som inte angett funktionsnedsättning.
Gråzonen för vad som är skola respektive fritid har blivit större i takt med digitaliseringen. Mycket av den ”traditionella” mobbingen har flyttat ut till sociala medier, vilket försvårar för skolorna att kartlägga problemen. Man kan därför fråga sig om skolorna och grundskolenämnden är medvetna om i vilken omfattning trakasserier, mobbing och hot förekommer. Här kan mätningen säkert öppna ögon.
Det finns också en radikal skillnad mellan stadsdelarna. Bland unga som bor på Hässleholmen uppger 25 procent att de sällan eller aldrig känner sig trygga i sitt bostadsområde. En av fyra! På Brämhult och i Sandhult känner cirka två procent likadant. Det är beklämmande, men inte särskilt förvånande.
Det skulle kunna ses som ett resultat av det ointresse, för att inte säga naivitet, för läget som länge förefaller ha funnits bland inte minst politiker och myndighetsföreträdare. För fyra år sedan lyfte kommunen fram kriminella ledarfigurer som förebilder för unga på bland annat Hässleholmen som fick full tillgång till något av det mest värdefulla som finns i ett samhälle – skolan. Under tiden har förmodligen nya rekryteringar till den mer ljusskygga verksamheten kunnat pågå.
”Så länge det finns en enda ungdom som känner sig otrygg måste vi agera”, säger kommunalrådet Annette Carlson (M) i samband med att rapporten presenterats. Det är bara att hålla med. Låt detta bli underlag för rejäla diskussioner både i fullmäktiga och ute på skolorna.
