Murguz: Markera mot killarna som tror att de äger förorten

Ledarkrönika

Killarna dominerar på fritidsgårdarna. Vad de behöver är tydliga gränser, inte fler fantasifulla förortssatsningar eller att slippa umgås med flickor.

Kvinnor i utsatta områden känner sig mer otrygga än andra. Närmre 48 procent enligt en rapport som Brottsförebyggande rådet (BRÅ) presenterade tidigare i år. Det är en anmärkningsvärd skillnad mot de 30 procent av tillfrågade kvinnor i andra områden som uppger likadant. Ännu större skillnad blir det om man jämför med de tillfrågade männen. I socialt utsatta områden känner sig 22 procent av männen otrygga, i andra områden enbart 9 procent av männen.

Trots detta är det inte kvinnors otrygghet i de socialt utsatta områdena som dominerar debatten. Lösningarna på de olika problemen hamnar ofta på diverse förortssatsningar som främst är konstruerade utifrån en förhoppning om att sysselsätta unga killar på glid.

De få gånger mötesplatser skapas där även kvinnor och unga flickor är delaktiga riskerar de att kapas av en destruktiv machokultur. Nu senast på en fritidsgård här i Borås. En källa med insyn vittnar om en miljö där det kan finnas en stor grupp machograbbar på en och samma gång som inte dras för sexistiska skämt och att ”skojbråka”, och där narkotika går i omlopp. Personalen har vid vissa tillfällen till och med upplevt situationen som så pass tumult och orolig att de fått stänga verksamheten av säkerhetsskäl. Det har, föga förvånande nog, också resulterat i att allt färre yngre tjejer och kvinnor tar del av mötesplatsen.

Det är dessvärre en trend som känns igen från andra håll i landet. 2015 gjorde man en undersökning om könsfördelningen på fritidsgårdarna i några av Stockholms förorter. Det visade sig att hela 7 av 10 av besökarna var killar, vilket på senare tid har resulterat i att en handfull fritidsgårdar med tjejprofil startats på olika håll i landet.

Det kan kanske låta befriande för en stund. Men det är inte i könssegregation som lösningen sitter. De unga killarna på glid behöver helt enkelt få känna på gränser. Att de inte kan bete sig som om de äger de offentliga mötesplatserna. De gemensamma ytorna ska vara till för alla, inte bara för dem.

Det här fenomenet går hand i hand med gängkriminaliteten. Gemensamt för båda problemen är att det är de egna värderingarna som avgör huruvida ett beteende anses vara acceptabelt eller inte. Framförallt handlar det om att relativt få killar tror att de kan bossa runt hur som helst. Därför är det av extra vikt att samhället sätter stopp för dessa grupperingar.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.