Anela Murguz: Många unga mår precis lika illa som Avicii
”I hear echoes of a thousand screams, as I lay me down to sleep. There's a black hole deep inside of me, reminding me, that I that I've lost my backbone.” Så går refrängen till i Avicii’s låt Somewhere in Stockholm. Många är vi som berörts av hans öde. 28 år ung valde han att avsluta sitt liv. Orsaken är inte klarlagd än men de psykiska och sedermera fysiska besvären har varit kända då han öppet talade om det i dokumentären True Stories.
Tyvärr är det en växande skara ungdomar som kan relatera till hans fraser. Nyligen presenterade Folkhälsomyndigheten en rapport (26/4) där det framgår att psykisk ohälsa ökar bland barn och unga i Sverige. Sedan 1985 har andelen som uppger att de har återkommande psykosomatiska besvär fördubblats. Varannan 15-åring har denna typ av besvär. Rapporten, vars syfte varit att ta reda på varför psykisk ohälsa bland unga ökat, identifierar brister i skolans funktion samt förändringar på arbetsmarknaden som troliga förklaringar.
Den svenska skolans kunskapsresultat har tillåtits sjunka i flera års tid. Samtidigt visar rapporten ett samband mellan låga skolprestationer och psykisk ohälsa. Men det förklarar inte varför flickor, som generellt sett presterar bättre än pojkar i skolan, i allt högre utsträckning drabbas av psykosomatiska besvär. Därutöver saknas tydliga strukturer i skolmiljön och många klassrum är stökiga. Det vore därför konstigt om inte även detta haft en effekt på ungdomars välmående. I takt med skolans utveckling har också kraven på arbetsmarknaden blivit högre. Det går i princip inte att få jobb utan gymnasiebehörighet vilket sätter ytterligare press att fullfölja utbildningen. Det har inte tidigare generationer behövt oroa sig för i lika hög grad.
I många avseenden är psykisk ohälsa fortfarande stigmatiserat både av omgivningen och av den som själv drabbas. År 2012 genomförde organisationen Hjärnkoll en undersökning där tre av fyra personer uppgav att de hemlighållit sina psykiska besvär från omgivningen och närmre hälften upplevde att personer tagit avstånd från dem när de talat om problemen. Av detta skäl är omgivningens bemötande högst väsentligt för att inte spä på den skuld och skam som många drabbade redan känner.
Allt för ofta avfärdas tecken på psykisk ohälsa som lathet, bekvämlighet eller bortskämdhet. Om man är någotdera hamnar man inte i utbrändhetens helvete, har frilansjournalisten Vildana Aganovic så klokt påpekat i en av sina krönikor (BT, 6/1 2017). Berglings öde visar dessutom att det även kan drabba den mest lyckade. Och det är precis vad psykisk ohälsa är – ett tillstånd som, likt andra sjukdomar, drabbar människan. Den tar varken hänsyn till ålder och talang, om du har många nära och kära eller inte.
Avicii må ha satt Sverige på världskartan men han har gjort något viktigare än så. Att våga tala öppet om psykisk ohälsa och vikten av att omgivningen tar orossignalerna på största allvar. Samhället bör därför lyssna med stora öron på varför ungdomarna mår som de mår.
