Anela Murguz: Kravlöshetens tid är förbi
I skolans egna trygghetsundersökningar uppger hela 91 procent av eleverna att de känner sig nöjda med sin skola och Skolinspektionen har fått mindre att anmärka på.
Men då, när jag gick på Boda, smälldes det smällare och fyrverkerier i kapprummen. Våld och hot var en del av vardagen. Det fanns helt enkelt inga tydliga regler för hur elever skulle bete sig då konsekvenserna lyste med sin frånvaro. Det var bara att bita ihop och ta sig igenom högstadiet.
Nu är det andra tider. Nyckeln till framgången har varit att ha hög behörighet bland lärare, samarbeta med andra aktörer i området, som till exempel fotbollsklubben Borås AIK (BAIK), och inte minst – en skolledning som inte bara var tydligare, utan också mer synlig. Till P4 Sjuhärad (23/8) säger rektor Lennart Forsman att han varje morgon ägnar en halvtimme åt att hälsa på eleverna.
Det är svårt för skolor i särskilt utsatta områden att inte påverkas av de sociala problem som finns i omgivningen. Vi vet att utsattheten är mer påtaglig i områden som Hässleholmen och Hulta än vad den är i andra stadsdelar i Borås. Invånarna har svårare att komma in på arbetsmarknaden, vilket påverkar kommande generationer genom att de får det svårare att klara skolan med fullständiga betyg. Det är mer otryggt och kriminaliteten mer utbredd, vilket gör våldet mer närvarande. Det är med andra ord just dessa områden som är i störst behov av välfungerande skolor.
Bodaskolans resa visar är att förändringar är möjliga. I den allmänna debatten är det populärt att föreslå att ”dåliga” skolor i ”dåliga” områden borde stängas mer ofta. I vissa specifika fall kan sådana åtgärder vara nödvändiga och ska därför inte uteslutas. Men om dessa åtgärder verkligen hade varit regel, snarare än det undantag de är i dag, kan man fråga sig hur många skolor som hade fått chansen att bevisa att det går att vända negativa trender.
Bodaskolan i Borås är en av flera skolor i landets socialt utsatta områden som lyckats vända trenden. Liknande utveckling har vi sett i Biskopsgården i Göteborg där Sjumilaskolans implementering av tydliga regler för eleverna och en engagerad skolledning inte bara gjort skolan till en lugnare plats, utan även haft en positiv inverkan på skolresultaten.
Skolan kan och ska inte på egen hand lösa alla problem som är kopplade till segregation och utanförskap. Det är politikens uppgift att leverera långsiktiga lösningar. Men skolan kan bidra till att lindra utanförskapets konsekvenser genom att ge fler en bättre start i livet. Här är Bodaskolan på god väg.
