Murguz: Katederundervisningen åter - för de svagaste elevernas skull

Ledare Artikeln publicerades
Stig Järrel som sträng magister i Alf Sjöbergs film ”Hets” från 1944 är en klassiker som ofta fått stå som karikatyr över fel sorts så kallad katederundervisning i skolan. Men rätt skött är just ”katederundervisning” vad elever som har det svårast kan ha mest hjälp av.
Foto:

Tyvärr präglas svensk skolpolitik av att kvantitet prioriteras framför kvalitet. Nu ska skolor i utanförskapsområden runt om i landet tilldelas en jämlikhetspeng trots att många av dessa skolor redan har mycket pengar att röra sig med.

Nyligen presenterade den rödgröna regeringen tillsammans med Vänsterpartiet en så kallad jämlikhetspeng till skolor i behov av särskilda insatser. En halv miljard kronor ska fördelas mellan de grundskolor som har lägst andel behöriga elever till gymnasieskolan. Utgångspunkten är att skapa en mer jämlik skola där fler elever ska uppnå gymnasiebehörighet. Några förslag på hur pengarna ska användas och vilka skolor som ska få ta del av pengen finns inte än. Förslaget är dessutom en temporär satsning som gäller för i år. Att klyftan i svensk skola ska utjämnas på så kort tid är minst sagt ambitiöst av regeringen att tro på.

Inom utbildningspolitiken finns en slags övertro till att siffror ska lösa allt fastän att problemen inte sällan är av annan karaktär. Exempelvis har de tidigare svaren på lärarkrisen bland annat varit att utöka antalet platser på lärarutbildningarna (trots att kraven är låga och antalet avhopp höga) och förslag om höjda löner. Som om det skulle gå att trolla fram fler behöriga och kompetenta lärare genom att enbart justera på vissa siffror.

Faktorer så som arbetsmiljö, friutrymme och ledarskap borde betraktas som minst lika viktiga vad gäller läraryrkets attraktivitet. Såväl som lärarbehörigheten och lärarerfarenheter är låg bland många av landets socioekonomiskt utsatta skolor. I vissa fall har rektorer inte lyckats rekrytera lärare till så kallade förortsskolor trots att man erbjudit bra lön. Att enbart locka utbildade pedagoger med högre lönepåslag utan att se över den tuffa arbetsmiljön är vare sig eftertraktat eller långsiktigt hållbart.

Nyligen skrev lärarstudenten och utbildningsskribenten Isak Skogstad i en gästkolumn på Göteborgs-Postens ledarsida (14/4) om hur den forskning som finns om katederundervisningens fördelar avfärdas som något bakåtsträvande av det pedagogiska etablissemanget. Den klassiska uppfattningen där läraren bär och förmedlar kunskap utmanas av att eleverna själva ska ”hitta” kunskapen. Det är en konsekvens av att faktakunskaper och lärarledd undervisning inte värderas tillräckligt högt längre.

Forskning visar även att katederundervisning särskilt gynnar elever vars föräldrar är lågutbildade. Inte sällan kommer många av eleverna vid de utsatta skolorna, som jämlikhetspengen är tänkt att vara avsedd till, från hem utan studietradition. Dessa elever riskerar att bli de stora förlorarna när lärarens auktoritära roll i klassrummet betraktas som något kontroversiellt och förlegat.

Skolor med låga resultat är inte i behov av kostsamma och kortsiktiga satsningar. Den långsiktigt hållbara satsningen är att skapa förutsättningar för läraren att vara den kunskapsbärande ledaren i ett klassrum. Det finns ingen summa som kan kompensera för den kunskapslucka som orsakats av att man kontinuerligt struntat i vad forskningen har visat gällande effektiva undervisningsmetoder.