Murguz: Därför behövs Borås Pride

Ledare Artikeln publicerades
I dag invigs Pridefestivalen i Borås. ”Bryt dig fri från normer”, lyder parollen.
Foto: Lars Näslund
I dag invigs Pridefestivalen i Borås. ”Bryt dig fri från normer”, lyder parollen.

Ett gäng före detta soldater anlitas för att garantera säkerheten på Pride i Belgrad. En serb, en kroat, en bosnisk muslim och en kosovoalban ska skydda pride-aktivister från högerextrema huliganer.

Året var 2011 och den serbiska filmen Parada hade premiär och blev en jättesuccé i hela Balkan. Med en stor portion humor skildras HBTQ-personers situation, i regionen där trakasserier, hot och till och med fysiska attacker är en del av vardagen, och avslutas i en enda stor tragik som inte lämnar ett öga torrt. Men Parada är också hoppingivande då karaktärerna överkommer sina fördomar om HBTQ-personer.

Parada hade hämtat inspiration från svårigheterna att arrangera pridetåg i Belgrad. År 2010 skyddades 1 000 pridedemonstranter av 5 000 poliser. Ett våldsamt tumult uppstod när paraden attackerades av högerextremister som kastade föremål mot tåget och skrek ”död åt homosexuella”. Året därpå förbjöds paraden för att myndigheterna inte kunde garantera säkerheten. Men mycket har hänt i Serbien sedan dess. Pridefestivaler har hållits genom åren och i fjol var landets premiärminister Ana Brnabic, också den första homosexuella på posten, den första regeringschefen att delta i pridetåget.

Det är mörkt när man blickar ut över övriga världen. 72 länder förbjuder homosexualitet, varav elva länder straffar homosexuella med döden. I kontrast med detta ligger Sverige i framkant, trots vår fläckiga historia av sjukstämpel på homosexuella och tvångssteriliseringar av transsexuella. Numera får homosexuella gifta sig och adoptera barn, det finns ett juridiskt skydd mot diskriminering och det är inte lika socialt stigmatiserande att vara något annat än heterosexuell som det varit tidigare. Det kan därför bli lätt att få för sig att Pride inte behövs i Sverige, och emellanåt brukar just dessa röster höras.

Men det innebär inte att andra områden än det juridiska fungerar som de ska. Förra månaden presenterade exempelvis Borås stad rapporten ”Ung i Borås”, där det framgår att 20 procent av de tillfrågade som inte definierar sig själva som heterosexuella svarar att de blivit orättvist behandlade på grund av sin sexuella läggning, kön eller könsidentitet, jämfört med 10 procent bland unga som definierar sig som heterosexuella. Dessutom svarar den förstnämnda gruppen i något högre grad att de utsätts för hot, stöld och sexuellt våld och att de känner sig mindre trygga än övriga ungdomar på flera platser i Borås.

23 procent av unga i Borås som definierar sig som homo- eller bisexuella eller som svarat att de inte vill ange sexualitet svarar att deras hälsa är ganska eller mycket dålig och 43 procent uppger att de är nedstämda flera gånger i veckan eller oftare. Motsvarande siffra bland heterosexuella unga är 8 procent respektive 24 procent.

Det är i detta område som skillnaderna är särskilt stora mellan HBTQ-personer och övriga befolkningen. I rapporten framgår även att hälsa och framtidstro tydligt hänger ihop. 45 procent av unga som har negativ framtidstro är de som svarat att de har en ganska eller mycket dålig hälsa.

Detta i sig är skäl nog för att den Pridefestival som invigs i Borås i dag behövs. Men filmen Parada lyckas fånga upp det symboliska värdet där Pride i grunden handlar om vilket samhälle vi vill ha.

Om skribeten

Anela Murguz

Murguz är vikarierande ledarskribent.

Visa mer...
Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.