Murguz: Att plugga är läxan alla måste lära sig

Ledare ,
Foto:

Sparka boll, dansa och bara vara är säkerligen mer uppskattat än att lägga tid på plugg. Men i det långa loppet vinner den enskilda eleven (och samhället i stort) mycket på att göra läxan.

Artikeln publicerades 10 augusti 2017.

Debatten om läxor har åter fått liv i samband med att en förälder på Facebook publicerat en uppmaning till lärare om att hans barn inte får ha med läxor hem från skolan. Föräldern menar att det skulle vara ett påhitt som bör ifrågasättas då det inte står någonstans i skolans läroplan att man ska ha läxor (Expressen, 7/8). Huruvida styrdokumenten behandlar det eller ej är av en liten betydelse eftersom de innehåller VAD en elev ska utveckla - men tillvägagångssättet för HUR eleven skall uppnå detta är upp till läraren att avgöra. Förbryllande nog poängterar denna pappa gärna att barnen har med sig ”skolgrejer” hem, för meningslöst pyssel är mer intressant än elevers kunskap inom ett ämnesområde.

Det är eleverna som är de stora förlorarna i en läxfri skola. Läxor är en möjlighet till att få ytterligare tid åt repetition av det man gått igenom under lektionstid. Jag har tidigare skrivit (BT 11/2015) om den forskning som visar att ju mer strukturerad och genomtänkt en läxa är, desto fler positiva effekter har den för kunskapsinlärningen. I en läxfri skola hade eleven inte bara gått miste om viktig ämneskunskap, utan också att träna upp förmågan för planering och strukturering av sitt arbete. Denna förmåga efterfrågas i läroplanen, i skolväsendet och av samhället i stort. Hur ska man annars förbereda eleverna inför framtida inlämningar som väntar på gymnasiet och i högskolan?

Ett annat vanligt argument för läxförbud är att elever behöver ägna mer tid åt sina fritidsaktiviteter. Kanske är det roligare att sparka boll än att traggla på glosor, men faktum är att svenska elever i genomsnitt har mindre undervisningstid i internationella jämförelser. Till detta har man dessutom de låga kunskapsprestationerna som på senare tid redovisats i PISA-mätningarna. För att vända på trenden kräver det att eleverna ges mer tid för att utveckla sitt lärande. Att ta bort tiden som eleverna investerar i läxorna är helt fel väg att gå.

Föräldrarnas utbildningsbakgrund spelar roll - ju sämre utbildade föräldrarna är desto tuffare blir skolgången för den yngre generationen. I den senaste PISA-undersökningen (12/2016) framkom det att elevens familjebakgrund fått ökad betydelse för hur denne presterade skolmässigt. De som förespråkar läxförbud vill hävda att denna grupp hade gynnats av att ta bort hemuppgifter. Men i själva verket hade den svenska skolan blivit ännu mer orättvis, eftersom elever från resurssvaga hem ofta behöver mer tid för att bemästra skoluppgifter än de elever som kommer från studievana hem.

Vad är lärarlegitimationen värd i allmänhetens ögon? Inte sällan får denna yrkesgrupp höra hur de bör utföra sitt arbete av personer som ofta saknar relevant utbildning och erfarenhet av att undervisa. Det går inte att tänka sig att liknande amatörsliknande arbetsinstruktioner skulle ges till läkare eller ingenjörer.