Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
fredag 25 maj 2012
Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
fredag 25 maj 2012
Ledare 2009-04-15 | Uppdaterad 2009-05-04
Ska det rekordlåga valdeltagandet från Europaparlamentsvalet 2004 upprepas? Ja, mycket tyder på det.
Enligt en Sifo-undersökning tänker endast 48 procent av svenskarna rösta den 7 juni. Hela 64 procent svarar vidare att de är ganska eller helt ointresserade av valet. En undersökning inför valet för fem år sedan visade liknande siffror. Trots vårt ointresse är engagemanget i Sverige ändå större än i exempelvis Polen där bara 17 procent tänker sig att rösta, Storbritannien (22 procent) eller Italien (30 procent).
Risken är därmed stor att EU-snittet hamnar lägre än 45,6 procent (2004). Det skulle i så fall innebära underkänt betyg åt den svenska EU-kommissionären Margot Wallström vars främsta uppgift är att kommunicera EU till medborgarna. Wallström har genomfört en rad åtgärder för att öka intresset: mer internet, mer TV-program om EU, EU-tube o.s.v. men det verkar alltså inte ha hjälpt.
Frågan är vad som ska kunna öka intresset här hemma i Sverige? Inför stundande valrörelse förefaller inte skillnaderna mellan de två största partierna, S och M, vara alltför stora. I Vaxholmsfallet, som skulle kunna utgöra en vattendelare, står exempelvis båda partierna på fackets sida. Junilistan nådde 14 procent förra valet, men förlusten av Nils Lundgren, interna stridigheter och osynlighet i media gör att det blir svårt att upprepa bedriften. Nyhetens fräschör har dessutom försvunnit, vilket också spelar roll.
Om Sverigedemokraternas opinionssiffror stiger så kan det mobilisera motkrafter, men som det ser ut nu tar partiet inte plats i Bryssel och Strasbourg. Mycket pekar alltså på en ganska ljummen valrörelse med lågt valdeltagande.
Det är också sannolikt att den mer kommer att likna en förtroendeomröstning om hur partierna sköter sig i svensk politik, inte om vad partierna och deras EU-parlamentsgrupper vill åstadkomma nere i Bryssel. Det är i och för sig förståeligt. Bryssel känns långt borta och det är ingen lätt uppgift att beskriva vad exempelvis Europaparlamentets socialdemokratiska grupp vill och vilken roll Socialdemokraterna spelar inom gruppen.
Men både politiker och media måste ändå bli bättre på att förklara EU:s politik och tala om på vilket sätt besluten påverkar oss i vardagen. Unionens politik bör konstant vara närvarande i den svenska politiska debatten.
EU-parlamentet har fått medbestämmanderätt i fler frågor på senare år och har därmed ökat sin makt. Trots det minskar intresset för att påverka politiken i parlamentet. Det verkar onekligen som en paradox.
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Victoria Ramalho
victoria.ramalho@bt.se
Telefon: 033-700 07 86
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
