Annons

Amanda Broberg: Minnet lever, som ett plagg i en realåda i en klädbutik

Den kollektiva sorg som uppstår när en celebritet går bort liknar inte något annat.
Amanda BrobergSkicka e-post
Ledarkrönika • Publicerad 4 mars 2019
Amanda Broberg
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
”Det är februari men vår i luften när Karl Lagerfeldt går ur tiden”, skriver Amanda Broberg i sin krönika.
”Det är februari men vår i luften när Karl Lagerfeldt går ur tiden”, skriver Amanda Broberg i sin krönika.Foto: Christophe Ena

Våren verkar komma tidigt i år. Årstiderna har sin gång i detta avlägsna land i norr. Det är tryggt att tänka på när tiden drar sin kniv över tillvaron, med all sin förgänglighet.

I veckan var det Karl Lagerfeldt, ikonisk modeskapare och chefsdesigner för det franska modehuset Chanel, som gick ur tiden, som det så fint heter. Lagerfelt blir ihågkommen för sin gärning som designer. Men kanske kan hans liv, och hans död, också sättas in i ett större sammanhang.

Annons

Lagerfeldt föddes det beryktade året 1933, i Hamburg i Tyskland. Att dra paralleller till det ökända trettiotalet har blivit närmast ett eget diskussionsämne i samhällsdebatten. Utan att lägga någon värdering i det, eller för den delen urvattna samtida hot med historiska paralleller, tåls det att konstatera att det är bra att komma ihåg. Framför allt är det bra att komma ihåg tillsammans.

För historien är inte längre bort än så. Tidshorisonter som mötts kan svindla. Så som att nuvarande kung träffade träffade kung Gustav V, som vid sin födsel bars in på en silverbricka av änkedrottningen Desideria, som i sin ungdom var förlovad med Napoleon. I en intervju i Elle från 2016 nämner Karl Lagerfeldt Gustav V:s hustru, Drottning Viktoria och hennes berömde livläkare Axel Munthe som huserade i Villa San Michele på Capri, apropå svensk kultur.

Historien lever, även om människorna i den dör.

Att Lagerfeldt som föddes precis i de första skälvande skedet av Hitlers nazityskland kom att uppleva såväl onlineshopping, som postorderföretagen inom modevärlden kan verka kittlande. Fem år efter andra världskrigets slut, flyttade han till Paris där han var bosatt fram till sin död. Det finns en tung symbolik i det. Krigsslutet gjorde att han kunde flytta till sitt hemlands fiende sen urminnes tider, för att förverkliga sin dröm – drömmen om modet.

Textilindustrin har ett gammalt arv, inte minst här i Borås. Under Lagerfeldts livstid blev också produkten av den industrin, kläderna och därmed modet, något som kom fler till del. Postorderföretag som Ellos gjorde för flera decennier sedan det som nätshopping beskrivs revolutionera i dag – man gjorde shopping till ett nöje för den breda allmänheten. I tider när konsumtionskritiken är skoningslös från vissa håll, bör det påpekas att utvecklingen där lyxigare konsumtion är något som blivit till för alla, och inte bara förpassats till att vara ännu en förmån för överklassen, är en rätt positiv utveckling.

I dag är drömmen om det vackra plagget inte otillgänglig. Vintage är på modet och klassiska plagg stöps om till nya kollektioner från de stora modehusen ute i Europa. trender som sedan paketeras om och anammas av klädkedjorna, som kanske Borås-baserade Gina Tricot. De som anses vackert och populärt för säsongen är inte reserverat för rika damer i Paris, utan går att handla för 249 kronor i någon av klädbutikerna i Pallas eller Knalleland. De många segmenten gör att drömmen kommer närmare. Kläderna blir ett sätt att förverkliga sig.

Kanske är det insikten om det; Saker må vara förgängliga, men avstånden är mycket mindre än vi tror. Tidshorisonterna blir längre i takt med att människor åldras, och på så vis kommer historien närmare. Drömmen om det moderiktiga som fladdrar förbi på en catwalk i Milano landar i en butik i Borås. I en tid med intensiva informationsflöden, längre livslängd och en allt mer globaliserad värld, har det kollektiva minnet stor potential att utvecklas. När kända och folkkära personer går ut tiden manifesteras detta. Vi kommer ihåg, ofta för att är för långt borta för att vara smärtsamt, men nära nog att minnas.

Men att komma ihåg en kändis som går bort är lättare än att sörja en nära anhörig. Att gå och se utställningen om modehuset Balenciaga i Borås är mer lustfyllt än att se förintelseöverlevaren och konstnären Lenke Rothmans textilkonstverk “Läget”, bestående av tre klänningar upp hänga nedanför en pistol och en klocka utan visare, som visades på Borås Kulturhus under Förintelsens minnesdag, vilket Stefan Eklund uppmärksammade i en krönika. Men det mörka, och förkrossande delarna av det kollektiva minnet är viktigare än någonsin att kasta ljus över.

Det är februari men vår i luften när Karl Lagerfeldt går ur tiden. Visst gör det ont när knoppar brister, varför skulle annars våren tveka? skrev Karin Boye. Visst gör det ont att minnas. Särskilt när vi minns någon som inte längre är här. Men det betyder inte att minnena, som så mycket annat, är förgängliga. De väntar bara på att någon ska plocka upp dem, som en blomma på marken eller ett plagg i en realåda i en klädbutik, och göra dem till sina.

Annons
Annons
Annons
Annons