Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
fredag 25 maj 2012
Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
fredag 25 maj 2012
Ledare 2009-08-12 | Uppdaterad 2009-08-12
Hösten 2007 utkom boken Extremister som rönte stor uppmärksamhet i media och sålde i sådana upplagor att den gavs ut som pocket med titeln "Extremister – människorna bakom attentaten" (Pocketförlaget 2008).
Sjuhäradsförfattaren och frilansjournalisten Magnus Sandelin, sätter i Extremister... strålkastarljuset på tre aktuella attentat, riktade mot vårt öppna demokratiska samhälle. Våldsverkarna tillhör Vit makt-rörelsen, autonoma vänstergrupperingar respektive radikala islamister.
Sandelin har genom sitt arbete skaffat sig en god inblick i de extrema miljöerna. Vi på ledarsidan var därför bland annat intresserade av att höra vilken roll han tror att extremisterna kommer att spela under valrörelsen 2010 och hur grupperingarna förhåller sig till varandra.
Hur nära skulle du säga att vit makt-rörelsen, de autonoma grupperingarna och militanta islamister står varandra? Vilka är beröringspunkterna?
– Framförallt mellan nazister och radikala islamister finns klara beröringspunkter, där antisemitismen fungerar som ett mycket starkt sammanhållande kitt. Men det finns även några beröringspunkter med den autonoma miljön, som kampen mot vår parlamentariska demokrati, konspirationstänkandet, den dualistiska världsbilden och acceptansen av ett ideologiskt motiverat våld.
– Dessutom finns i den autonoma miljön en mycket aggressiv antisionism som ibland tar sig antisemitiska uttryck, vilket också gillas av nazister. Det är alltså ingen slump att vi ibland ser nazister som försöker gå i samma demonstrationståg som antifascistisk aktion-aktivister och militanta islamister.
– Jag anser att alla dessa tre miljöerna står närmare varandra än det liberala samhällssystem med parlamentarism och marknadsekonomi som de bekämpar.
Inför Europarlamentsvalet misshandlades inte bara politiker från Sverigedemokraterna utan även en folkpartist. Hur mycket extremistiskt våld kommer vi att se i valrörelsen 2010?
– Dessvärre kommer vi nog att få se fler angrepp riktade mot partier och politiker från den borgerliga alliansen utförda av personer inom den autonoma miljön. Definitionen av vad som anses vara fascism eller vad som orsakar den är väldigt vid i de här extrema vänstermiljöerna, vilket gör att aktivisterna på senare år även har trakasserat centerpartister och kristdemokrater, exempelvis.
– Sverigedemokrater och nazister kommer dock även fortsättningsvis att vara huvudmåltavlor för bland annat Afa, där det säkert kommer att ske en upptrappning mot sverigedemokrater inför riksdagsvalet vad gäller såväl grovt våld, som hot och trakasserier.
Nyligen släppte Brottsförebyggande rådet och Säpo gemensamt en rapport där våld och skadegörelse undersöktes på samma sätt som våldet från vit makt-miljön. Tycker du att synen på de autonoma förändrats?
– Rapporten beskriver på ett bra sätt både de likheter och skillnader som finns i de båda extremistmiljöernas våldsutövning. Vit makt-våldet är till exempel ett större hot mot enskilda individer som kan attackeras av rasistiska eller homofoba skäl, medan den autonoma vänstern riktar in sig på företrädare för olika partier, organisationer, företag och myndigheter. Det nazistiska våldet har också ofta varit grövre än det vänsterautonoma.
– Det är viktigt att betona de här skillnaderna, men samtidigt se likheterna. Båda miljöerna utgör demokratiska problem och måste kunna ingå i samma diskussion. Miljöerna växelverkar också sinsemellan.
– Att vi har fått en diskussion som försöker ta ett större grepp även kring extremvänsterns våld är något relativt nytt. Det är också tydligt att många vänsterdebattörer och skribenter inte uppskattar den här diskussionen, vilket märks på de oerhört starka reaktioner den väcker.
Går vi på det hela taget mot ett råare tonläge i det politiska samtalet där det extremistiska våldet utgör en ytterlighet?
– Det tror jag inte. Acceptansen av politiskt våld bottnar ofta i en stark ideologisk övertygelse, ett underkännande av vårt samhälle med dess regler och lagar. Det är personer som själva vill avgöra när och hur de ska använda våld, eller ha dialog.
Skulle du säga att den lilla klicken politiska våldsverkare ökar, minskar eller förblir konstant?
– I Säpos och Brås rapport antas att antalet politiska våldsverkare de närmaste åren kommer att vara relativt konstant, men att extremistmiljöerna samtidigt har befäst sin tillvaro, bland annat genom internet. Jag delar den uppfattningen.
– Faran är att det i sådana här miljöer ibland händer att personer radikaliseras ytterligare och vill agera på egen hand. Det var vad som hände i de tre fall av politiskt våld som jag beskriver i min bok. Människor kan då råka riktigt illa ut. Det är också ett skäl till varför vi bör studera och diskutera de olika extremistmiljöerna i ett sammanhang. Drivkrafterna inom dem påminner på ett påtagligt sätt om varandra.
Johan Söderström
johan.soderstrom@bt.se
Telefon: 033-700 07 24
...så kanske jag "ramlar" på dom och inte kommer upp utan sitter där i "backen" oj, oj hujedamej så det kan gå! Sen har jag kanske lite laglig pepparspray i handväskan men en "stungun" får en gammal tant inte ha så nån sån ska jag inte köpa! Gomorron, var det en konstig dröm som jag just vaknade ur? ;=) Mvh, Maj
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Victoria Ramalho
victoria.ramalho@bt.se
Telefon: 033-700 07 86
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
