Mer pengar till barnpsykiatrin ett slag i luften

Ledare Artikeln publicerades

Det ska inte behöva ta flera månader innan barn och unga får hjälp av psykiatrin. Men det räcker inte med partipolitiska siffertävlingar i vem som satsar mest pengar. Nu krävs en politik som värnar om dem som arbetar där.

 

Köerna till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) ringlar långa. Det kan ta flera månader innan patienter får vård för sina besvär. Mellan åren 2014 och 2017 har andelen nybesök ökat med närmre 50 procent. Samtidigt som den psykiska ohälsan ökar bland barn och unga är personalbristen allt mer påtaglig. Förra året klarade inget landsting av att erbjuda hjälp inom 30 dagar.

Det politiska svaret har hittills varit att lova mer pengar för att korta köerna. Socialdemokraterna föreslår 250 miljoner kronor till landstingen, Moderaterna vill de kommande fyra åren ge 500 miljoner kronor till verksamheten årligen och Centerpartiet vill satsa 1,2 miljarder på en ny vårdform inom öppenpsykiatrin.

Bland partiernas förslag finns fiffiga appar och utredningar som ska tillsättas, trots att svårigheten främst ligger i hur man ska få utbildad och erfaren personal att vilja jobba kvar på BUP.

I fjol presenterade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) rapporten ”Hur mår BUP?” som beskriver nuläget i verksamheten. SKL drog slutsatsen att mer pengar inte räcker eftersom en av de största utmaningarna är att hitta nya medarbetare med rätt kompetens.

Stora pensionsavgångar börjar ta fart samtidigt som många tjänster fortfarande inte är tillsatta. Allra svårast är det att rekrytera psykologer, läkare, socionomer och specialistsjuksköterskor. Dessutom tenderar nya medarbetare att byta till en lättare verksamhet med mindre ansvar när de börjat känna sig tillräckligt trygga i sitt yrke.

Summorna som riksdagspartierna erbjuder är ambitiösa, men om inte dessa pengar används klokt riskerar satsningarna att bli ett tomt slag i luften. Inget parti har hittills ställt sig frågan hur man tänker möta de stora pensionsavgångar som väntar eller hur man ska få kompetent och utbildad personal att söka sig till BUP, trots att det finns ekonomiskt goda möjligheter för att vända den dystra utvecklingen. Frågan handlar således inte om vilket parti som lyckas satsa mest, utan hur man använder resurserna bäst.

I stället för diffusa, kortsiktiga och kvantitativa satsningar borde sjukvårdspolitiken präglas av långsiktighet. Arbetsmiljön, som behöver bli bättre för de anställda, är mer avgörande än i vilken grad de olika vårdapparna är tillgängliga.

Återinför därför vårdbiträden som avlastar stressade sjuksköterskor från hushållssysslor så som att exempelvis bädda sängar. Och anställ fler administratörer och sekreterare som gör det möjligt för läkare att få tid att vårda sina patienter. Läkare, sjuksköterskor, psykologer och socionomer växer inte på träd. För att fler ska söka sig till dessa yrken behövs en långsiktig politik som ger dem mer tid att möta och vårda patienter.

Men framförallt borde politiker dra sig för att rikta en större summa pengar för specifika ändamål. Det ska vara upp till professionen att bestämma var pengarna gör mest nytta.

 

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.