Må bättre med medicin?

Ledare Artikeln publicerades
Ångestdämpande piller.
 Allt fler svenskar äter psykofarmaka - bara antidepressiva äter en miljon svenskar.
Foto: Magnus Liam Karlsson / SvD / TT
Ångestdämpande piller. Allt fler svenskar äter psykofarmaka - bara antidepressiva äter en miljon svenskar.

2018 spräcktes miljonvallen – för svenskar som äter antidepressiva. En utveckling som går i linje med den ökade medikalisering av dåligt mående som ledarsidan uppmärksammat tidigare.

På bara ett decennium har antalet svenskar som äter antidepressiva läkemedel nära fördubblats. Störst är ökningen bland unga och barn, som också är den gruppen som i högst grad uppger att de lider av psykisk ohälsa.

Det behöver inte röra sig om att läkarna har blivit mer generösa med att skriva ut recept på psykofarmaka. Andelen av de som uppsöker vård för psykiska besvär och får medicin utskrivet är ungefär densamma.

Men antalet som söker vård för att de mår dåligt har växt explosionsartat. Detta går dock stick i stäv med vad många forskare och läkare menar – nämligen att den psykiska ohälsan inte ökat sedan millennieskiftet. Med sig i denna uppfattning får de också organisationen Mind som arbetar med att sprida information om psykisk ohälsa.

Hur är det möjligt att en miljon svenskar knaprar piller mot depression, när den psykiska ohälsan inte ökat på nästan 20 år?

Ett visst svar ligger antagligen i att det blivit mindre tabubelagt att prata om och söka vård för psykisk ohälsa. Men det finns också andra möjliga svar, som sätter situationen i betydligt mer oroväckande dager.

Den slutsats som forskare vid Linköpings universitet dragit efter att ha studerat ungas självskattningssvar i nationella hälsoenkäter är att larmen om ungas psykiska ohälsa kan vara kraftigt överdrivna. Ett forskningsprojekt som var i rullning redan i höstas, vilket ledarsidan uppmärksammade.

Enligt forskarna bakom studien, Anette Wickström och Sofia Kvist Lindholm, så riskerar självskattningsmetoder att förenkla och ge en onyanserad bild av hur unga egentligen mår. Ändå så agerar många auktoriteter, däribland politiker och myndigheter, på dessa typer av resultat och drar stora växlar på problematiken. I valrörelsen krävde Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin en egen statsrådspost med portföljen psykisk ohälsa.

Problematiken tas på nästan orimligt stort allvar, trots att mycket tyder på att det i själva verket är begreppet psykisk ohälsa som relativiserats – med konsekvensen att det också börjat trivialiseras. Risken är, som Wickström och Kvist Lindholm påpekar, stor att vardagens problem medikaliseras.

Att naturliga följer av att vara människa, som inte är sprudlande lycka eller en ångestfri tillvaro, stämplas som ohälsa kan få farliga konsekvenser över tid. Genom att acceptera dagens breda och inkluderande definition av psykisk ohälsa accepteras premissen att livet ska te sig förhållandevis smärtfritt. Så är inte fallet. Lika lite som att antidepressiva medicin är lyckopiller som kommer eliminera ångest och oro från livet.

Att en miljon människor äter psykofarmaka för att de är deprimerade i ett av världens bästa länder säger i sig något om en potentiellt mycket allvarlig medikalisering av vårt mående.

Man kan få ångest för mindre.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.