Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
fredag 25 maj 2012
Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
fredag 25 maj 2012
Ledare 2009-05-13 | Uppdaterad 2009-05-13
Vårt södra grannland Lettland har drabbats oerhört hårt av den globala ekonomiska krisen.
Undrar hur Kommunals medlemmar hade reagerat på en 20-procentig lönesänkning? Det är nämligen vad som väntar Lettlands offentliganställda. Den nytillsatta regeringen har tvingats ta till drastiska åtgärder för att leva upp till IMF:s och EU:s lånekrav. Första kvartalet i år sjönk Lettlands BNP med 18 procent, för hela året beräknas nedgången till mellan 7 och 15 procent.
Siffran 7 procent kom från Lettlands premiärminister Valdis Dombrovski som besökte statsminister Reinfeldt i måndags. Maximalt sju procents budgetunderskott är även det villkor som IMF och EU ställt för att ställa ut 80 miljarder kronor i lån.
Det är svårt att tänka sig att krisens chockverkningar inte kommer att leda till ytterligare massdemonstrationer, upplopp och skadegörelse. Och mitt i krisen står den svenska staten och de svenska bankjättarna Swedbank, SEB och Nordea.
I Lettland har dessa tre agerat minst lika ansvarslöst som under den svenska lånekarusellen i slutet på 80- och början på 90-talet. Bankanställda har fått bättre betalt ju mer de lånat ut, det har bedrivits omfattande utlåningskampanjer och kreditkontrollen har varit minst sagt bristfällig.
Inte undra på att premiärminister Dombrovski uttryckte missnöje efter mötet med Reinfeldt.
Nu när den gyllene eran är över tränger de svenska storbankerna bort den lettiska skattemyndigheten i jakten på utlånade pengar. När hushållen kämpar för att få ihop vardagen är det definitivt slut på kreditflödet. Det är bara att konstatera att storbankerna ingenting lärt från den svenska finanskrisen. Eller har vinst varit det enda målet?
Lettlands sak är verkligen vår. Swedbank, Nordea och SEB har pumpat in strax över 400 miljarder kronor i den lettiska bostadssektorn. Den svenska staten har lovat att låna ut 7,5 miljarder kronor, men på villkor att den lettiska valutan inte devalveras. Finansminister Borg berövar därmed letterna den medicin som Sverige så ofta tagit till för att ta sig ur kriser, bland annat 1992.
En lettisk devalvering skulle slå hårt inte bara mot nämnda banker utan mot de svenska statsfinanserna och det svenska näringslivet. Borgs krav räddar alltså våra intressen men sänder samtidigt in letterna in i ett stålbad.
I diskussionen om storbankernas agerande är det dock bedövande tyst från utrikesminister Carl Bildt. Han som offrade så mycket i kampen för Baltikums frihet och som balterna håller mycket högt har inga kommenterar om Sveriges roll i den värsta krisen sedan självständigheten. Är det något som riskerar att devalveras i Lettland så är det Bildts anseende.
Ekonomi och BT:s ledarredaktion går inte ihop.
Om Lettland devalverar blir svenska bankerna där rökta. Därför är svenska kravet förståeligt.
Devalvering innebär heller ingen direkt lättnad för Lettland. Statsskulden är inte denominerad i inhemska kronan utan i utländsk valuta. Även lettiska privata låntagare blir rökta vid en devalvering eftersom de lånat i euro men har inkomster i lokal valuta.
Det är i så fall hedrande för BT:s ledarredaktion. Att inte vara totalt hjärntvättad av den religion som har gjort världen till en ond karikatyr av vad den kunde vara. Vad gör väl det om några letter stryker med, bara man visar sin underdånighet gentemot de ekonomistiska mullorna. Vi behöver ett nytt sunt ekonomiskt system - www.ekonomiskreform.se
Nej, vi är inte nationalekonomiskt skolade, men det som Johan Nilsson påstår står ändock inte i motsats till det vi skriver. För även om statslånen är bundna till euron borde ju rimligtvis de exportberoende lettiska företagen tjäna tillfälligt på en devalvering. Detta enligt den modell som vi själva tillämpat ett flertal gånger och som urholkat värdet av den svenska kronan.
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Victoria Ramalho
victoria.ramalho@bt.se
Telefon: 033-700 07 86
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
