Ledarkrönika: Vem stoppar det verbala våldet?

Borås

Gellert Tamas tal när han mottog årets Frihetspenna vågade se det möjliga sambandet mellan verbalt och fysiskt våld.

 

Bild från SVT:s slutdebatt under valrörelsen. Annie Lööfs fråga till Jimmie Åkesson när han pratar om att invandrare inte passar in i Sverige är en fråga vi borde använda oftare när det offentliga språket förråas, menar BT:s chefredaktör Stefan Eklund.
Bild från SVT:s slutdebatt under valrörelsen. Annie Lööfs fråga till Jimmie Åkesson när han pratar om att invandrare inte passar in i Sverige är en fråga vi borde använda oftare när det offentliga språket förråas, menar BT:s chefredaktör Stefan Eklund.

Att vi dagligen lever med ett verbalt våld är uppenbart. Tonen i offentligheten har förråats, inte bara i den digitala världen. Hat, förakt och respektlöshet florerar, även hos politiker.

Föder detta verbala våld ett fysiskt våld?

Frågan ställdes av Gellert Tamas i det tal han höll i Göteborgs universitets ståtliga aula i onsdags, i samband med att han tilldelades årets Frihetspenna till Torgnys Segerstedts minne.

Jag sitter i styrelsen för Torgny Segerstedts stiftelse och är en av dem som valde Gellert Tamas som mottagare av Frihetspennan, ett pris som ska gå till en publicist som verkar i den orädde Torgny Segerstedts anda.

Gellert Tamas.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Gellert Tamas.

Med sin Sverige-trilogi – reportageböckerna ”Lasermannen”, ”De apatiska” och ”Det svenska hatet” – har Gellert Tamas skrivit svensk samtidshistoria. Han gör det på den gode journalistens sätt. Grundligt, mångfacetterat och med stor respekt för den mänskliga naturens gåtfullhet.

Gellert Tamas framträdande strök under hans värdighet som mottagare. Det var ett modigt tal som vågade se det möjliga sambandet mellan verbalt och fysiskt våld. Tamas radade upp sådana exempel. Två av dem:

Ny demokratis kampanj 1993 där företrädare för partiet hävdade att det rådde ett raskrig och att det bara var en tidsfråga innan det svenska skolväsendet skulle tas över av muslimer. Partiledaren Ian Wachtmeister sade i en tidning att det i hans vision av det framtida Sverige inte fanns moskéer. Natten därpå brann moskén i Trollhättan. Gärningsmännen hänvisade senare till uttalanden av Ny demokrati-företrädare som drivkraft bakom dådet.

Sverigedemokraternas presskonferens 15 oktober 2015, mitt under det stora flyktingmottagandet, då än så länge välvilligt och generöst i Sverige. På presskonferensen sade SD:s Paula Bieler att ingen längre ens ska ”tänka tanken att det är lönt att ta sig hit till Sverige”. SD:s Richard Jomshof fyllde i att kampanjen med syfte att stoppa all asylinvandring var den största i partiets historia. SD:s Kent Ekroth eldade på någon dag senare och uppmanade vid ett möte i Trelleborg åhörarna att gå man ur huse och visa att ”vi inte accepterar det här längre. Svenska folket har en lång stubin... men när den stubinen brunnit klart, då smäller det!”.

Under de kommande två veckorna sattes tiotalet asylboenden, existerande eller planerade, i brand. Anton Lundin Pettersson utförde sina rasistiska mord i skolan Kronan i Trollhättan.

Är det här tillfälligheter? Ny demokratis partiledare Ian Wachtmeister och Bert Karlsson hävdade det 1993. SD tog heller inget ansvar för det som skedde 2015.

Gellert Tamas ställde frågan under sitt tal men förhöll sig ödmjuk till svaret. Vi kan inte med säkerhet säga att politikers verbala våld alltid inspirerar till fysiskt våld. Här behövs forskning, slog Gellert Tamas fast.

Det är lätt att hålla med om det. I en tid då politiker vanemässigt skruvar upp tonläget är det angeläget att också vetenskapligt undersöka vad det får för konsekvenser.

Det är i det här sammanhanget inte möjligt att gå förbi vad som händer i USA efter Donald Trumps maktövertagande. Det hatiska språk han använder har tveklöst satt sin prägel på det amerikanska samhället. Och våldet har ökat. I den nedkortade version av Gellert Tamas tal som Göteborgs-Posten publicerade i onsdags citerar han medborgarrättsorganisationen ADL som har visat att attacker mot amerikanska judar har ökat med 50 procent sedan Trump blev president. Hatbrotten mot muslimer i USA har också ökat.

Och den trend av sjunkande antal hatbrott som fanns i Sverige har vänt uppåt sedan SD kom in i riksdagen.

Så Gellert Tamas undran är högst relevant. Vårt samhälle föds ur det språk vi använder. Jag kommer att tänka på Annie Lööfs (C) reaktion på Jimmie Åkessons (SD) uttalande i SVT:s slutdebatt om att invandrare ”inte passar in i Sverige” eftersom de ”inte är svenskar”. Annie Lööf slog näven i bordet och sade högt: ”Hur uttrycker du dig?”

Det är en fråga vi borde ställa till våra politiker – och till varandra – betydligt oftare än vi gör.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.