Ledarkrönika: Därför forskas det på BT

Ledarkrönika Artikeln publicerades

Det unika forskningsprojektet på BT handlar om att hitta framtidens journalistik, den som är relevant för den lokala demokratin.

 

Testredaktionen Beta Borås på BT är igång, fr v: Jonathan Oscarsson Dahlén, Kristoffer Lidén, Frida Bergstedt Dam och Madeleine Bengtsson.
Foto: Martin Holmberg
Testredaktionen Beta Borås på BT är igång, fr v: Jonathan Oscarsson Dahlén, Kristoffer Lidén, Frida Bergstedt Dam och Madeleine Bengtsson. "Projektet är unikt. Något liknande har inte gjorts i Sverige, knappast ens i världen." Det menar BT:s chefredaktör Stefan Eklund.

Det forskas på BT. Varför det?

Vi vill veta mer om framtiden. Vi vill veta mer om den generation som ska forma framtiden, de människor som är mellan 25 och 35 år idag. Vad kan journalistiken betyda för dem? På vilket sätt kan vi på BT förbli det demokratiska instrument som vi har strävat efter att vara de senaste 192 åren?

Det är frågor som är helt avgörande för Borås Tidnings och alla andra seriösa mediers framtid.

Och för demokratins framtid.

Därför forskas det på BT.

NI kanske läste om projektet häromdagen. Publiceringsstart för Beta Borås, som är testredaktionens namn, var i torsdags. Och det är under det namnet ni hittar den journalistik som kan ses som testballonger för den framtida journalistiken. Beta Borås finns på bt.se, i sociala medier av alla de slag och i pappers-BT. Håll utkik efter det materialet och hör gärna av er med åsikter om det.

Lite fakta om projektet:

Testredaktionen består av fyra personer med varierande journalistisk bakgrund (en har ingen alls) i samma ålderskategori som målgruppen, 25 till 35 år.

Under ett halvår har testredaktionen fria händer att självständigt i relation till övriga BT producera lokal samhällsjournalistik om Borås som den tror är relevant för målgruppen.

Initiativtagare är Lindholmen Science Parks medier & demokrati-program. Borås Tidning står för testmiljön, RISE Interactive för nya digitala redskap och Södertörns Högskola för själva forskningen om det som produceras - och hur det produceras.

Allt är finansierat av Västra Götalandsregionens kulturnämnd och Carl-Olof och Jenz Hamrins Stiftelse, med totalt 2,15 miljoner kronor. BT står för lokal, utrustning, handledning och utgivarskap.

Projektet är unikt. Något liknande har inte gjorts i Sverige, knappast ens i världen.

Att mediebranschen vänder sig till akademin för att förstå sin egen situation och utvecklingspotential är på tiden. Under de goda åren, då tidningarnas tryckpressar också var sedelpressar, var akademin alltid välkommen för att med sina forskningsrapporter stryka under papperstidningens oumbärlighet.

När den digitala revolutionen satte fart för tiotalet år sedan och intäktskurvorna började peka neråt var framtida förutsägelser från forskningshåll inte längre lika attraktiva... de var för dystra, helt enkelt. Alltför ofta blundade vi för framtiden för att hellre titta bakåt och trösta oss med vår ärorika och framgångsrika historia.

Men jag tycker mig ana en ny fas nu. Medierna förstår i allt högre grad att om vi framgångsrikt ska flytta vårt förtroendekapital till de informationskanaler som de generationer som inte har en tanke på att hålla sig med papperstidning befinner sig i krävs nytänkande. Och för att ett nytänkande ska vara framgångsrikt krävs akademisk kunskap och forskning.

Det handlar inte i första hand om att hitta nya affärsmodeller. Det handlar om att fortsätta att skapa viktig journalistik som uppfattas som trovärdig och som kan vara ett fundament för den lokala demokratin. Jag skriver "fortsätta" för det är något vi gör sedan länge, varje dag.

Men framtidens läsare - de är redan här - har andra sätt att ta till sig sådan journalistik än vad våra papperstidningsläsare har haft sedan 1826. Ja, de kanske har helt nya förväntningar på den? Så frågorna hopar sig: Hur ska framtidens journalistik se ut? Hur ska den förmedlas? Hur definierar kommande generationer journalistisk kvalitet och trovärdighet?

Mitt svar: Jag vet inte.

Därför forskas det på BT.