Ledare: Bryr sig SD:s väljare?

Om de vet, bryr de sig då om vad kommunfullmäktige använder sin tid till?

Insåg Sverigedemokraternas nio ledamöter att deras sandlådeshow mest drabbar dem själva, att de inte alls vinner inflytande i nämnder och styrelser utan sannolikt förlorar det?

Fattade Johan Österlund, SD:s ledamot som tog till orda när fullmäktiges maratonsittning inleddes klockan nio på onsdagsmorgonen, att så kallade proportionella val inte alls påverkar frågan om vem som kan väljas till de eftertraktade presidieposterna?

SD tycker att de, i kraft av att vara tredje största parti i Borås, måste kunna få igenom "en Björn Söder" även här, alltså att härma vännerna i riksdagen och därmed lägga beslag på ett antal poster som andre vice ordförande i nio- och elvamannanämnderna.

Säkert inspirerades SD också av yrkandet i Göteborgs kommunfullmäktige 6 november då Vägvalets Tom Heyman hjälpte Moderaternas "vilde" Martin Wannholt att kuppas kvar som kommunalråd.

Men, Johan Österlund, lagen om proportionella val i kommuner gäller inte frågan om andre vice ordförande-poster. Lagen handlar enbart om vilka som ska utses till ledamöter och ersättare. Och där har SD i Borås redan i förslaget till fullmäktige tilldelats de platser de har rätt till.

Om SD:s ledamöter ska anförtros andre vice-posterna avgörs i traditionella val. Och om SD hade velat bli tagna på allvar hade det, till att börja med, varit rimligt att de försökt lägga en egen budget och att de inte inlett mandatperioden med de småbarnsfasoner som nu utspelas i Stadshuset.

Konsekvensen av att kommunsekreteraren Göran Björklund timme ut och timme in fick rabbla fullmäktigeledamöternas namn blir sannolikt att SD tappar makt genom att inga som helst nyval av ledamöter nu får ske under mandatperioden. Eftersom SD:s ledamöter får så pass många uppdrag vardera blir det inte lätt för dem att fullfölja dem, år efter år.

Insåg SD?

Bryr de sig?

Bryr sig deras väljare?

Kanske blir den indirekta vinnaren av onsdagens demokratiska tragedi de rödgröna. Om Alliansens budget vinner i omröstningen och de sedan begär att få styra Borås i minoritet är det inte osannolikt att Alliansen – före SD:s show – skulle ha begärt att få "ta över" vissa mandat i nämnderna från de rödgröna inom ramen för en kompromiss.

Nu, med låsta lägen i nämnderna, blir en sådan kohandel av allt att döma omöjlig.

I Västra Götalandsregionen fick SD den representation de ansett sig ha rätt till. Där klarades valen av på en kvart.

En fråga som alla övriga partier i Borås nu måste ställa sig är hur SD:s närvaro i politiken kan "normaliseras" så att de fås att agera annorlunda – men utan att deras främlingsfientlighet i något som helst avseende legitimeras.

Att tala med varandra är alltid en bra början.

Tala – inte förhandla.

Ledarredaktionen