Ge oss en förklaring till varför ingen sa att Ryaverket inte kunde avvecklas

Ledarkrönika Artikeln publicerades
Julgransplundring på Ryaverket kan bli en tradition. Anläggningen lär bli kvar under överskådlig tid då värmeproduktionen Sobacken inte kan fortgå på egen hand.
Foto: Lars-Åke Green
Julgransplundring på Ryaverket kan bli en tradition. Anläggningen lär bli kvar under överskådlig tid då värmeproduktionen Sobacken inte kan fortgå på egen hand.

Att inte tala klarspråk om att Sobacken under överskådlig framtid antingen kräver fortsatt drift av Ryaverket eller att nya miljarder satsas på att bygga fler pannor, riskerar att elda på politikerföraktet.

När mångmiljardsatsningen på nytt kraftvärmeverk och nytt avloppsreningsverk på Sobacken såldes in till boråsarna var ett av huvudargumenten att den satsningen skulle ge möjlighet till att utveckla såväl Pantängen som Gässlösa. I fullmäktigedebatten talades det i blommiga ordalag som vad som skulle kunna bli möjligt, om vilka gröna vinster för staden som väntade.

Miljön och klimatet skulle tjäna på den satsningen. Bullret och avgaserna från de många lastbilarna med bränsleleveranser skulle försvinna. Det skulle bli möjligt att använda marken till annat. Det fanns egentligen ingen gräns för alla de välsignelser som väntade.

Allt som krävdes var ett beslut; ett ja till den största investeringen i stadens långa historia.

I dag kan BT:s klimatreporter Jan Lindsten avslöja att det som gradvis redan visat sig vara löften med kort bäst-före-datum allt mer liknar ett politiskt svek. Det ska mycket till för att något annat än fortsatt drift av Ryaverket ska bli möjligt under överskådlig framtid.

Boråsarna, främst boende på Norrby och Byttorp, får vackert vänja sig med att fortsätta bo granne med det gamla kraftvärmeverk vars pannor Borås energi och miljö så länge sedan som 2010 klassade som ”tekniskt och ekonomiskt uttjänta”, och som därför skulle ersättas med nya, moderna utanför stadskärnan. Uttjänta eller ej – Ryaverket visar sig nu nödvändigt att bevara. Dessutom kan även de oljeeldade hetvattencentraler som finns i kommunen fortsatt att behöva användas vid stark kyla.

Ska Ryaverket kunna avvecklas och ska de folkvalda som röstade igenom den nya jätteanläggningen kunna leva upp till sina löften krävs det att bygga nya pannor. Hur många miljarder ytterligare måste då investeras?

En sak är att själva Sobackensatsningen tidigt präglades av teknisk hybris, där etanolfabriker liknande ansågs önskvärda att etablera. Ett annan och i allt väsentligt mer problematisk faktum är att den politiska debatt som följde i spåren av de vilda ingenjörsvisionerna knappast kan beskrivas som rättvisande. Sobacken och Ryaverket var storheter som stod emot varandra, där den förra representerade framtiden och den senare det förgångna.

Nu visar det sig att det hela tiden har handlat om anläggningar som ska verka i symbios.

Den politiska debatten i fullmäktige tenderar att leva sitt eget liv. Men samtidigt finns alltid den risken att verkligheten hinner ikapp politikerna. Minns när striden om ackumulatortanken rasade som bäst, och argument fördes fram som gick ut på att en slagskugga skulle lägga sig över stora delar av Norrby. De som bodde i husen på Dalbogatan, som var närmaste grannar, skulle mer eller mindre tvingas leva i ett ständigt skumrask. Så blev inte fallet.

Den sortens överdrifter och rena lögner, eller för den delen underlåtelser att tala klarspråk om vad Sobackensatsningen egentligen innebar, är boråsarna inte betjänta av.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.