måndag 13 februari 2012
måndag 13 februari 2012
Krönikörer 2010-03-09 | Uppdaterad 2010-03-08
Domstolar bör lättare än idag kunna strunta i att döma enligt lagen. Riksdagen ska få det svårare att utöka övervakningen och registreringen av oss medborgare.
Regeringsformen ska skydda alla mot intrång i den personliga integriteten.
Den första förändringen kan synas både stötande och konstig, den senare är efterlängtad. Det är två av många förändringar regeringen vill göra i regeringsformen. Denna vår främsta grundlag innehåller bland annat regler för hur riksdagen och andra samhällsfunktioner ska fungera. Här finns också regler för att balansera olika maktcentra i samhället.
Regeringsformen står också som främsta utpost för våra grundläggande rättigheter. Här återfinns de positiva rättigheterna, som informations- och religionsfrihet, och de negativa, som frihet från tvånget att vara medlem i någon organisation eller bekänna sig till en viss religion. Regeringsformen är vår egen deklaration om de mänskliga rättigheterna.
Sverige har länge haft ett svagt skydd för den personliga integriteten. Integritetsskyddskommittén som under flera år utredde integritetsfrågan var skarp i sin kritik. Riksdagen har instiftat en rad lagar om bland annat övervakning av enskilda utan att ens ha försökt se konsekvenserna vad gäller integritetsintresset. Oftast har det avfärdats i en bitsats när kraven på att bekämpa brott och effektivisera administrationen ställts i centrum. Och stundtals struntade man helt i integriteten.
Regeringen ger kommittén rätt. Lagstiftning som innefattar intrång i den enskildes personliga integritet uppvisar i ”viss utsträckning brister”, skriver regeringen försiktigt. Regeringen tar upp kommitténs förslag att lyfta in integritetsskyddet bland de grundläggande rättigheterna. Enligt förslaget ska alla skyddas mot övervakning och kartläggning om åtgärden innebär "betydande intrång i den personliga integriteten" från statens sida och om det sker utan den enskildes samtycke.
Regeringsformen kan ses som en riktkarl för regeringen och riksdagen när nya lagar ska införas. Att integriteten lyfts in i grundlagen innebär däremot inte att det blir förbjudet att övervaka enskilda. Men övervakningen eller registreringen av olika uppgifter ska vara väl motiverad, vägas mot integritetsintresset och vara godtagbar i ett demokratiskt samhälle.
För att hålla tummen i ögat på regeringen, korrigera rena felaktigheter och påtala oklarheter bör regeringen låta lagrådet granska kommande förslag till lagar som har större betydelse. Regeringen vill stärka lagrådets roll och bör i ovanstående mening ersätts med ska. Lagrådets resurser utökas även.
När lagen väl finns på plats är det domstolarnas sak att tillämpa den. Idag kan en domstol strunta i att döma enligt en lag om det är "uppenbart" att den kommer i konflikt med någon rättighet i regeringsformen. Grundlagen tar alltid över vanlig lag. Genom att ta bort kravet på att konflikten ska vara uppenbar, vill regeringen ge domstolarna en starkare ställning.
Det är också tanken bakom förändringen att minska regeringens möjligheter att helt efter eget skön utse nya domare. Lagarna ska vara genomtänkta och är de inte det ska det kunna korrigeras senare i rättskedjan. Reglerna hänger ihop och förstärker varandra.
Det har varit förhållandevis tyst om förslaget. En anledning är sannolikt att regeringen och oppositionen är överens. Men en annan förklaring är sannolikt att förslaget känns som om det är långt från de flestas vardag.
Det är beklagansvärt och bekymmersamt, för hur vi än vrider och vänder på oss är vi inte i första hand en matspjälkningsapparat utan medborgare med fler grundläggande behov än att få mat för dagen.
Nils Funcke
journalist
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Jonas Ekelund
jonas.ekelund@bt.se
Telefon: 033-700 07 74
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
