Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
fredag 25 maj 2012
Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
fredag 25 maj 2012
Krönikörer 2009-03-31 | Uppdaterad 2009-03-30
Anders Edwardsson kommer i dagarna med sin bok, En annorlunda historia, folkhemmet i nytt ljus, där han går igenom svensk historia från 1500-talet till idag.
Vilken är den största enskilda missuppfattningen i svensk historia?
– Att det moderna välfärdssamhället skulle vara en rent socialdemokratisk konstruktion. Välfärdssamhället som vi känner det beslutades i mer eller mindre enighet efter andra världskriget. Sverige var rikt redan före 1932 då Per Albin Hanson blev statsminister, vilket brukar beskrivas som en vattendelare.
Du ger i din bok en skrämmande bild av socialdemokraternas 1930-tal. Var de rumsrena när de kom till makten?
– Utifrån dagens politiska diskurs skulle de bedömas som mycket extremare än sverigedemokraterna. Det fanns tydliga bruna fläckar i de röda fanorna. Exempelvis genom Per Albin Hansons ständiga tal om att slå vakt om folket och nationen. Rasismen var mer eller mindre en semiofficiell ideologi som alla partier med få undantag ställde upp på. Per Albin kallades till och med internt i partiet för diktatorn, för att han var väldigt personligt maktlysten och fixerad vid andra starka män som exempelvis Mussolini.
Att notera är dock att det faktiskt var borgerlig majoritet efter valet 1932, men att borgerligheten på grund av bondeförbundets ointresse inte kunde enas. Motsvarande situation rådde under hela 1950-talet och hindrade därmed borgerliga regeringar då. Båda dessa punkter är uteblivna gafflar i historien, där det kunde gått helt annorlunda.
Hur ser du på den svenska forskningen och läromedlen, är det en beoende bild man förmedlar?
– Det svenska historikersamfundet består av 1968:or och deras lärjungar och jobbar till väldigt stor del på statligt finansierade universitet. Att kalla dem oberoende är tveksamt. Det syns i den historiebild som kommer igen i grundskolan och på gymnasiet. Den är helt politiserad, där är det bilden av vattendelaren 1932 som förmedlas rakt av.
När blir det så?
– Brytpunkten är från 1950 till tidigt 60-tal. På 1950-talet fasas den gamla Geijerska historieskrivningen med kungar och krig ut till förmån för en historieskrivning där eleverna uppmanas att jämföra hur bra de har det idag med hur illa det var förr. Det är som att jämföra äpplen och päron, det kommer alltid att bli bättre. Metoden är ett brott mot det mest grundläggande historiska hantverket: Varje tid måste bedömas utifrån sig själv.
Om du fick önska dig ett regeringsbeslut idag, vad skulle det vara?
– Att avskaffa 1947 års källskattebeslut, så att alla får betala in sin egen skatt. Skulle folk se att staten roffar åt sig två tredjedelar av allt vi jobbar ihop skulle vi ha ett helt annat politiskt klimat inom ett halvår.
– Näst det är det en sanningskommission om utrikes- och neutralitetspolitiken efter 1969. Vilket innebär att även Olof Palmes tid som statsminister skulle granskas. Helst naturligtvis att helt maktinnehavet granskas, men det är nog en politisk omöjlighet, även om det är varje borgerlig historikers våta dröm. Det skulle dock kräva oberoende historiker utan de svenska bindningarna, sådana behöver nog hämtas utrikes.
Nu har vi talat om historia, hur ser du på framtiden och valet 2010? m du fick önska dig ett regeringsbeslut idag, vad skulle det vara?
– Jag tror att det finns goda möjligheter för fortsatt borgerligt styre. Nu är allt inverterat, på grund av egna styrkor och motståndarnas svagheter. En seger till nu så kommer man om 20-30 år att se tiden nu som den bortre parentesen på en period där socialdemokratiskt styre var naturtillståndet.
Per Selstam
ledarskribent
Svenska Nyhetsbyrån
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Victoria Ramalho
victoria.ramalho@bt.se
Telefon: 033-700 07 86
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
