Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
fredag 25 maj 2012
Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
fredag 25 maj 2012
Krönikörer 2011-12-21 | Uppdaterad 2011-12-20
Myndigheter och andra allmänna organ ska hålla fingrarna borta när det gäller allas rätt att starta ett massmedium. Några hindrande åtgärder för att ge ut eller sprida t.ex. en tryckt skrift eller en DVD-skiva får inte vidtas på grund av deras innehåll.
I de fall en myndighet får ingripa, t.ex. mot den som hetsat mot en folkgrupp, ska man kunna se varför en åtgärd vidtagits och följa vad myndigheterna gjort. Myndighetshänderna på täcket tack. Ibland blir det lite si och så med principerna. Politiker förmår inte hålla fingrarna i styr utan söker avstyra sådant de inte vill se offentliggjort eller försöker styra utvecklingen.
Presstödet började som ett bidrag till partiernas propaganda men övergick snart till att betalas ut direkt till dagspressen. Då, på 1970-talet, var de flesta tidningar starkt knutna till de politiska partierna.
Enligt den liberala pressideologin är presstödet en främmande fågel. Det styr där marknaden borde få i stort sett fritt spelrum. Den sociala ansvarsteorin däremot accepterar att staten går in och korrigerar marknaden, bland annat genom att ge vissa tidningar stöd och inrätta public service-verksamheter som t.ex. Sveriges Television.
Presstödet har varit styrande. Det har i vart fall temporärt räddat livet på enskilda tidningar men samtidigt också försinkat nödvändiga strukturförändringar på marknaden. Ska det nu också utformas så att det blir avstyrande?
Frågan är berättigad med tanke på vad regeringen skriver i direktiven till en ny utredning om presstödet. Staten anses ha rätt att ställa vissa grundläggande villkor på den som tar emot statligt stöd. Som exempel på villkor nämns respekt för demokratins idéer inklusive jämställdhet och förbud mot diskriminering.
Bakgrunden till att frågan väcks av regeringen är att den nationalistiska tidningen Nationell Idag kan kvittera ut nära två miljoner per år i presstöd. Det kan tidningen göra genom att uppfylla vissa formella kriterier, såsom hur ofta tidningen kommer ut.
Någon prövning av det politiska innehållet har aldrig varit aktuell. Staten har inte bara hållit tassarna bort utan också varit blind och inte favoriserat eller diskriminerat någon. Systemet har varit åsiktsneutralt.
Men nu öppnar regeringen för att presstödsnämnden inte bara ska räkna exemplar utan även granska innehållet för att avgöra om det kan anses visa respekt för demokratin, inte vara diskriminerande och verka för jämställdhet.
Före 1766 avgjorde en censor vad som skulle få tryckas och inte. Förverkligas intentionerna i direktiven skulle censorn återuppstå i modern tappning och avgöra vad som ska anses vara demokratiskt rumsrent och därmed kunna få presstöd eller inte.
Man kan i direktiven ana att regeringen innerst inne inte tror på ett sådant system. Med tanke på mediernas självständighet som den regleras i grundlagen ska utredningen enligt regeringen se om det är möjligt och ändamålsenligt att införa bestämmelser som ställer krav på innehållet för att få presstöd.
Regeringen framhåller också att det framtida presstödet ska vara rättssäkert, öppet och rättvist. Enbart kravet på rättssäkerhet gör det omöjligt att införa kvalitetskontroll av innehållet. Var ska gränserna dras? Hur mycket ojämlikhet får t.ex. en religiös tidning plädera för utan att bli av med presstödet? Ska det vara förbjudet att kritisera parlamentarismen? Och hur ofta kan sådana avvikelser trots allt tillåtas innan presstödet ska dras in? Gränsdragningarna kommer att bli subjektiva.
Mediepolitiken i sin helhet ska behandla inte bara enskilda tidningstitlar lika utan också så långt möjligt även skapa likartade förutsättningar för alla medieformer. Det gäller t.ex. dagstidningarna som betalar annonsskatt medan teve och de som verkar på internet inte betalar någon reklamskatt.
Idéerna och de politiska ambitionerna att demokratin ska särbehandla odemokratiska tidningar hör helt enkelt inte hemma i en demokrati.
Nils Funcke
journalist och sekreterare i
Yttrandefrihetsutredningen
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Victoria Ramalho
victoria.ramalho@bt.se
Telefon: 033-700 07 86
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
