Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
Krönikörer 2012-02-19 | Uppdaterad 2012-02-17
I veckan fick jag in en radiokanal på min Iphone som jag inte lyssnat på tidigare. Alltid nyheter heter den och som namnet antyder är nyheter i fokus. Kanalen är en av Sveriges Radios nya satsningar för att vara med i nyhetsracet och vara först med det senaste.
I jinglar upprepas argumenten – täta nyhetsuppdateringar, närvaro där det händer och snabbhet. Men Sveriges Radios satsning visar en trend som pågått länge. Det är nyheter som gäller.
Faktum är att det aldrig har funnits så mycket nyheter som nu. Nyheter är numera ständigt tillgängliga och uppdateras hela tiden. Nyheter produceras och sänds 24 timmar sju dagar i veckan i alla medier. Alltid nyheter.
Nu är vi vana vid det, men man ska komma ihåg att före mordet på Olof Palme 1986 var det glest mellan nyhetssändningarna. Då tog det nästan två timmar efter skotten på Sveavägen innan Sveriges Radio sände nyheten. Eftersom det var före internet och morgon-TV:s tid fanns det inte heller på morgonen någon vana vid ett ständigt nyhetsflöde.
Man fick snällt vänta på TV:s och radions extra nyhetssändningar. Jag minns själv hur jag satt och väntade och väntade på att få mer information om vad som hade hänt strax före klockan nio på morgonen den 1 mars. Inget nät att koppla upp sig mot, inga ständiga nyhetssändningar i TV och radion. Bara väntan.
Förutom det allt mer accelererande nyhetsflödet finns det en annan mer grundläggande förändring av nyhetssamhället. Det handlar om exporten av nyhetsformatet. För nyheter produceras inte längre bara av nyhetsmedier. Titta på i stort sett vilken webbplats som helst så finns det nyheter. Myndigheter, kommuner, företag, universitet. Alla producerar nyheter och i det här avseende har journalistiken vunnit kriget. Det journalistiska nyhetsformatet har segrat. Alla gör nyheter.
Att nyhetsformatet segrat är dock inget som självklart gläder journalister. För givetvis saknar organisationers nyheter ett oberoende och kritiskt perspektiv. Det handlar ju om PR och information, om att få den egna verksamheten att framstå i någorlunda positivt ljus. Å andra sidan är det också ofta nyheter som också hade kunnat produceras av oberoende journalister.
För långt ifrån all journalistik handlar om att granska – en uppgift är också att förse oss läsare med information om vad som händer i omvärlden. På så sätt har den massiva nyhetsproduktionen gjort en del av journalistiken lättare. Om den blivit bättre kan diskuteras.
Lyfter man blicken lite är segern för nyhetsformatet ett bra exempel på det som samhällsforskarna kallar för medialisering, som handlar om att samhällsinstitutioner anpassar sig till mediernas sätt att tänka. I en värld där synlighet ger framgång, där alla kämpar om utrymme i det offentliga rummet för att skaffa sig makt, är nyheternas seger ett tecken på mediernas makt.
Genom att alla samhällsinstitutioner anpassat sig till medielogiken genom att själva bli nyhetsproducenter har nyheterna vunnit. Alltid nyheter? Visst, men också Alla gör nyheter.
Bengt Johansson
professor, Göteborgs universitet
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Victoria Ramalho
victoria.ramalho@bt.se
Telefon: 033-700 07 86