Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
fredag 25 maj 2012
Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
fredag 25 maj 2012
Krönikörer 2012-01-10 | Uppdaterad 2012-01-09
Rut-avdraget har fått ett rejält uppsving under det gångna året. 27 procent fler än året dessförinnan har utnyttjat möjligheten att göra skatteavdrag för hushållsnära tjänster.
Räknat i kronor är ökningen inte lika stor, men det beror på att många gör avdrag för mindre utlägg som exempelvis fönsterputsning. Totalt har så många som 412.000 personer använt Rut-avdraget under 2011. Efter fyra år har Rut-reformen landat på riktigt.
Det stämmer alltså inte att Rut-avdraget nästan enbart skulle utnyttjas av rika, som kritiska vänsterdebattörer brukar påstå. Visst, de högavlönade står fortfarande för en stor andel av de avdragna summorna. Men det är ju inte så konstigt med tanke på att de tjänar mer och har större utlägg att dra av för. Och det får inte skymma att Rut-avdraget nu har slagit igenom på bred front.
Därmed ser Rut-reformen ut att bli en av dessa inledningsvis kontroversiella men sedan populära borgerliga reformer som får genomgripande, varaktiga och positiva konsekvenser för det svenska samhället.
Det främsta exemplet i den genren är friskolereformen. Den genomfördes 1992 av regeringen Bildt, trots kraftigt motstånd från vänsterhåll. Fortfarande gnisslar vänsterpartister och nostalgiskt sinnade socialdemokrater tänder över valfrihetens påstått förödande konsekvenser. Men de inser nog i tysthet att detta är en reform som inte kan rullas tillbaka.
Möjligheten att välja skola betraktas numera som en självklarhet av de flesta föräldrar och skolungdomar, även om de inte utnyttjar den personligen. Jag tror inte att de stillatigande skulle acceptera att den valmöjligheten rycktes ifrån dem. De har vant sig vid denna konkreta frihet i vardagen och skulle inte uppskatta att få sitt handlingsutrymme kringskuret.
Och nu verkar alltså Rut-avdraget ha utvecklats på samma sätt. Många vanliga människor har fått det lite lättare att hantera vardagen genom att dra av för enklare tjänster de annars inte skulle ha råd med. Och de vanliga människor som säljer tjänsterna har fått en chans att ta sig in på en arbetsmarknad där de annars skulle ha svårt att hävda sig, eftersom de är för unga, för lågutbildade eller för nyanlända till Sverige.
I ett dynamiskt samhälle är det inget problem att vissa arbeten inte kräver särskilda förkunskaper eller yrkeserfarenheter och därför har lägre lön. Tvärtom ger det värdefulla öppningar till självförsörjning för människor som annars riskerar att marginaliseras. Så länge det går att vidareutbilda sig och byta jobb behöver sådana arbeten inte bli en återvändsgränd för dem som vill vidare.
Vänsterpolitikernas kritik av de borgerliga frihetsreformerna framförs ofta i abstrakta termer av jämlikhet, eller i alarmistiska påståenden om enorma klyftor mellan fattiga och rika.
Sådan kritik är svår att känna igen från verkligheten, och den väger lätt jämfört med de konkreta fördelar i vardagen som friskolereformen och Rut-reformen har inneburit.
Den senaste tiden har alliansregeringen framför allt fått beröm för sin förmåga att parera den ekonomiska krisen. Det är så klart viktigt för den fortsatta trovärdigheten för ett borgerligt regeringsalternativ.
Men vi får inte glömma det verkliga skälet till att Sverige behöver en borgerlig politik, nämligen att den ger människor större frihet att leva som de själva vill.
Charlotta Levay
lektor i företagsekonomi vid Lunds universitet
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Victoria Ramalho
victoria.ramalho@bt.se
Telefon: 033-700 07 86
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
