måndag 13 februari 2012
måndag 13 februari 2012
Krönikörer 2010-08-18 | Uppdaterad 2010-10-15
Holländarna valde parlament i juni och har sedan tagit sommaren på sig till att meka ihop en regering. Förutsättningarna påminner om ett svenskt skräckscenario: varken till höger eller vänster finns underlag för en livskraftig regering, ett extremt nationalistiskt parti bildar tunga på vågen.
Sverige kan den 20 september befinna sig i ett likartat dilemma. Inför det perspektivet har riksdagspartierna försäkrat att de inte samarbetar med Sverigedemokraterna. Den holländska borgerligheten är inte låst av motsvarande åtaganden, och delar av den bildar efter sommarens tankepaus regering med passivt stöd av Geert Wilders och dennes Frihetsparti.
Vi behöver ju inte dra till Holland för att stöta på likartat fenomen. I nio år har Dansk Folkeparti fungerat som stöd åt borgerliga regeringar utan att ingå i dem. Rollen har tydligen sina supportrar, i senaste valet kammade DF hem nära fjorton procent av rösterna.
Exemplen på partier med anti-invandring på sin agenda men ändå accepterade i finrummen kunde flerfaldigas. Vår känslighet för nationalistiska odörer må vara en exklusivitet. Låt oss i så fall vara rädda om den! När dagspolitiken summeras och skrivs om till historia blir det nog mindre att skämmas för på det viset.
Avskyn för populism och främlingsfientlighet är emellertid inte detsamma som att tanklöst svälja all motpropaganda. Den är på sina håll lika vulgär själv. Den oreflekterade metoden att inordna Sverigedemokraterna, Dansk Folkeparti, Frihetspartiet och deras likasinnade på en höger-vänsterskala har sitt tydliga uppsåt att nita fast bilden av all höger som något frånstötande och all vänster som vacker.
De tre nämnda exemplen har sina inbördes olikheter men står också tillsammans för en extrem nationalism. I den meningen representerar de en ytterlighetshöger att de värnar föreställningen om den egna nationen och det egna folket som bärare av en överlägsen kultur.
Men där finns också en isolationism, inte i ord utan i handling, som visar sig i motviljan mot EU såväl hos sverigedemokrater som hos holländska frihetspartister. Denna allergi mot Unionen och dess värden är vi annars vana att möta hos vänstern, ju mer vänster desto starkare anti-EU. Resurser som frigörs från invandrarpolitiken sätts dessutom in främst i äldreomsorgen, i en socialpolitik som vänstern gärna tar åt sig äran för.
De uppenbara stolligheterna, som när Geert Wilders vill förbjuda Koranen, blir däremot hemlösa på den traditionella höger-vänsterskalan.
Tidigare användes mer träffande formuleringar om väljare som inte kände sig hemmastadda på den vanliga höger-vänsterskalan, och om partier som profiterade på denna desorientering. Man talade om missnöjesväljare och missnöjespartier. Och då träffar man rätt. Det är i missnöjet det sitter, och inte alla gånger obefogat, hos procentenheterna av väljare som inte känner sig hemma här eller där, som har röstat på en opposition som i regeringsställning levererat besvikelser. Det är så de uppstår, dessa politikens rättshaverister.
Partierna bemödar sig nog om att leva upp till sina löften. Väljarens subjektiva upplevelse kan emellertid vara en annan.
Oavsett bevekelsegrund kvarstår faktum att det är i begreppet "missnöje" dessa partier och deras attraktionskraft har sina rötter. Med den insikten kunde vi få en mer avspänd attityd till fenomenet och därmed mindre dramatik omkring det hela.
Men priset bleve förstås att "högern" skulle mista en del av substansen som gör det till ett så förträffligt skällsord.
Bengt Ingvar Ekman
Bengt Ingvar Ekman var BT:s f.d andreredaktör och medverkade i många är efter sin pensionering på ledarsidan. Han avled 14 oktober 2010.
Bengt Ingvar Ekman blev 80 år.
Det ges inte utrymme för att bemöta alla vinda hemsnickrade påståenden och slutsatser, så jag begränsar mig till ett, att "det egna folket som bärare av en överlägsen kultur".
Det är ett taffligt sätt att förvalta en lögn och ge den en rasistisk framtoning. SD anser att det egna folket är bärare av sin egen kultur. En viss skillnad...?
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Evelina Westergren
evelina.westergren@bt.se
Telefon: 033-7000 721
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
