Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
fredag 25 maj 2012
Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
fredag 25 maj 2012
Krönikörer 2012-02-03 | Uppdaterad 2012-02-02
Vad anser Margaret Thatcher om europakten? Eller – vad anser Meryl Streep om europakten?
Verklighetens Margaret Thatcher i samspråk med Ronald Reagan.
Den amerikanska aktrisen hyllas för sin bild av kvinnan som var en av det sena 1900-talets viktigaste opinionsbildare. I filmen Järnladyn som ikväll går upp på svenska biografer förleds publiken av Streeps porträttlikhet, rösten och de åsikter som framförs, att ta kopian för originalet. Idag är Thatcher tyst. En av det sena 1900-talets viktigaste opinionsbildare slutade, slagrörd, att tala i offentligheten 2002.
I och för sig vet vi redan svaret, om euron. Thatcher var ju euroskepsisens Prima Donna. Ingen kunde som hon punktera de unionsfrälstas ballonger. Airy-fairy, luftiga drömmar – så avfärdade hon det hon tyckte var orealistiskt, och rent ut dåligt.
Thatcher, född 1925, lämnade dagspolitiken redan 1990 men förblir närvarande, föremål för dyrkan, avsky, och på sistone medömkan, som i Meryl Streeps gestaltning av en åldrad kvinna.
”Järnladyn” kallades Thatcher i en sovjetisk kommentar från 1975 när hon blivit ledare för det konservativa partiet, för att 1979 ta över ett land i ett tillstånd som påminner om Greklands idag.
Thatcher ville vara Järnladyn. Hon var inte längre utbildningsministern som 1970 tvekat mellan olika sätt att spara, av oro för allmänhetens reaktion. Det blev bland annat slut på gratis skolmjölk för vissa elever, varför hon blev känd som ”Thatcher – the Milk Snatcher”, mjölksnattaren.
Den bilden satte sig. Thatcher blev hatobjekt för vänstern och kulturetablissemanget. Hon var inte rädd för strid. Den ledde till tre segerval och internationell ryktbarhet, tills hon 1990 störtades av sina egna när hon gjort sig impopulär med en ny ”samhällsavgift”, en kommunalskatt lika för alla.
”The lady’s not for turning” – andra må ändra sig, inte jag, är ett av hennes berömda uttalanden, från 1980, när det såg som mörkast ut.
Hon tog striden med ett oansvarigt fack. Hon privatiserade och avreglerade. Ekonomin sanerades - samtidigt som statens utgifter växte med i snitt en procent om året under hennes tid.
När irländska IRA 1982 lät fängslade aktivister svälta sig till döds för att vinna en propagandaseger försökte Thatcher finna en lösning. IRA ville inte. 1984 sprängde IRA det hotell där Thatcher och hennes medarbetare bodde. Hon undkom oskadd, andra dog och skadades. Året därpå ingick hon och Dublinregeringen ett avtal som gav Irland medinflytande över Nordirland och därmed lade grunden för en fredlig lösning där. Olof Palme var bland dem som hyllade avtalet.
Thatcher tog 1982 tillbaka Falklandsöarna från militärjuntan i Argentina. Chile hade hjälpt till på underrättelsesidan och därmed räddat många brittiska liv. Under 90-talet, när båda avgått, brukade hon träffa Augusto Pinochet vid dennes besök i Storbritannien.
Omdömeslöshet kan alltså gå hand i hand med storhet. Också detta förenar britternas två största politiska ledare under 1900-talet – Thatcher och Churchill.
Bo Ture Larsson
redaktör, Svenska Nyhetsbyrån
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Victoria Ramalho
victoria.ramalho@bt.se
Telefon: 033-700 07 86
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
