Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
Krönikörer 2009-05-04 | Uppdaterad 2009-04-29
Tanja Bergkvist, filosofie doktor i matematik vid Stockholms universitet, har gjort sig känd som en kritiker av det växande inslaget av genusperspektiv på universitetsutbildningar samt i förskolan.
Bland annat har hon kritiserat genuscertifiering på högskolan liksom genusmedvetenhet på förskolan.
Jag frågar henne vad det specifikt är med dessa idéer som hon värjer sig mot?
– Problemet är att genusvetarna vill pådyvla sin forskning, sina teorier och de tvivelaktiga resultaten på alla andra vetenskapsområden, utan att de besitter ämneskunskaper inom de områden de vill in och påverka. Det är nämligen det som avses med genusperspektiv i undervisningen, som alltså inte ska förväxlas med könsmedveten pedagogik som handlar om hur man bemöter studenterna, vilket jag inte har så mycket emot.
Men då de hävdar att kön är en social konstruktion kan de ju inte veta om en man verkligen identifierar sig som en man. När de då förespråkar jämnt fördelad talartid i klassrummet baserat på biologiskt kön så är de i mina ögon inte konsekventa.
– Dessutom är det hyckleri att deras egna institutioner har så låg andel män anställda, 0–30 procent av de anställda på genusvetenskapliga institutioner är män och 70–100 procent är kvinnor. Man kan ju börja med att sopa rent framför sin egen dörr.
– Det farliga är ju när det blir en massa tvingande beslut – som i förskolan, när den får statliga direktiv. Man kan inte sudda ut allt som funnits, barnen kommer att komma ut i en verklighet som inte ser ut som i förskolan. Och ofta vill genusvetarna bara byta en stereotyp mot en annan – istället för att sjunga ”bonden har en fru…” så ska man då sjunga ”bonden har en man…”.
Genusvetarna vill också könsavkoda allt material, när de flesta flickor leker med dockor så ska man uppmuntra pojkarna att också leka med dockorna och gör de inte det så ska flickorna inte heller få leka med dem.
Hur ser du på förhållandet mellan genus och jämställdhet – dessa två tycks ofta blandas ihop i debatten?
– Genusvetarna gör själva skillnad på det. Problemet med deras jämställdhetsutopi är att de anser att det ska vara 50–50 procents fördelning av kvinnor och män inom varje yrkeskategori. Och om folk inte väljer efter det så beror det på att de är tvingade av de manliga förtryckarstrukturerna till att göra vissa val. Därmed omyndigförklarar genusvetarna kvinnor – något som gör många förbannade.
De flesta människor är ju för jämställdhet, men från början innebar jämställdhet att folk skulle ges lika möjligheter att välja, genusvetarna däremot vill ha koll på hur folk väljer. De tror att de står över det strukturella och kulturella. Kritiserar man något projekt som har med genus att göra så blir man anklagad för att man inte har en jämställd syn.
Plötsligt ska alla delar i vardagen genuskontrolleras, varifrån kommer den här svenska genushysterin?
– Intentionen var väl god, men när det grundläggande jämställdhetsarbetet är klart så finns det de som måste hålla igång sina karriärer, de som har byggt sina karriärer krig dessa frågor. Politikerna vågar heller inte säga emot – då kan det tolkas som om de är emot jämställdheten.
– Ett resultat av det är att Jämi (Programmet för jämställdhetsintegrering i samhället) kommer att skapa en genuskonsultsmarknad där genusvetare ska agera rådgivare på den statliga marknaden och utveckla jämställdhetskompetensen på olika myndigheter. Till sist så måste man faktiskt också ställa sig frågan ifall det kommer något gott ur det här. Mår människor bättre? Blir folk lyckligare?
Anna Rennéus Guthrie
ledarskribent
Svenska Nyhetsbyrån
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Victoria Ramalho
victoria.ramalho@bt.se
Telefon: 033-700 07 86