tisdag 09 februari 2010
tisdag 09 februari 2010
Krönikörer 2009-02-11 | Uppdaterad 2009-02-10
Per Unckel, landshövding i Stockholm, är nöjd med att ha kunnat presentera en enig grundlagsutredning.
1975 års grundlag innehöll inget kapitel om mänskliga fri- och rättigheter. Det var ett av skälen till att den måste ses över menar Per Unckel.
Men hur kommer det sig att det inte blev skilda valdagar mellan riksdagsval och kommunalval? Det har ju varit ett öppet debattämne länge?
– Alla andra frågor var uppe för rätt fri diskussion men just när det gällde valdagar så var det helt enkelt inte diskussionsbart, och det var ju socialdemokraterna det handlade om.
Jag kan i en filosofisk mening förstå dem, de har en statssyn enligt vilken stat och kommun ytterst är en del av samma sak. Men deras argument var att det skulle minska valdeltagandet. Och det finns det viss empiri för. Men samtidigt, är det inte bättre med en situation där kommunal politik faktiskt får plats trots något lägre valdeltagande? Det så kallade uppenbarhetsrekvisitet, att en lag måste strida mot grundlagen på ett uppenbart sätt för att var ogiltig, tas bort.
Men vad betyder det? Betyder det att tingsrätten i Karlstad kan överpröva grundlagen?
– Tingsrätten kan inte själv bestämma sig för att pröva grundlagen, utan en kärande i ett mål måste hävda att de egna medborgerliga fri- och rättigheterna står över det han är instämd för. Då prövas det.
– Sedan har vi den här frågan om författningsdomstol där vi har gjort många borgerliga ledarskribenter besvikna. Men jag tycker att den debatten är irrelevant, för en sådan domstol skulle egentligen inte göra något annat än tingsrätten i Karlstad. Man skall inte över-driva det där.
–Vad var ytterst anledningen till att grundlagen behövde ses över?
– Jag skulle säga att det fanns två anledningar. Dels håller 1975 års grundlag inte den kvalitativa höjd som jag förväntade mig när jag läste den. Den var konstigt redigerad och tekniskt märklig.
Sedan var den ju ett barn av sin tid. 1975 var politikens höga visa. Politiken stod i zenit. Den dåvarande grundlagen innehöll över huvud taget inget kapitel om medborgerliga fri- och rättigheter. ?Men sedan dess har ju en hel del hänt. Att man över huvud taget tillsatt en grundlagsutredning är ju i sig ett bevis på att den konstitutionella debatten i Sverige har gått framåt.
Men vad beror det i sin tur på?
– Dels är det ju helt enkelt en allmän utveckling av det konstitutionella medvetandet, men inflytandet från den europeiska utvecklin-gen skall inte underskattas. Inte heller inflytandet från enskilda svenska opinionsbildare som har framhållit grundlagens ställning.
– Sedan fattas det ju mycket. Men det är inte sådant som vi i en utredning kan lösa. Grundlagen är inte platsen för att bryta den filosofiska marken. Det sker i debatten. Det handlar om annat som måste komma i kapp.
Unckel själv ser flera spänningsfält där mycken debatt återstår:
– Vi har motsatsparet parlamentarism kontra rättsstat. Men det handlar inte, som många vill se det, om att politiker lämnar över makt till juridiken. Det handlar om att jurister blir skyldiga att värna grundlagen mot vad politiker hittar på i övrigt. Även grundlagen är ju ytterst föremål för politiska beslut.
– Sedan har vi politikens förhållande till partier och enskilda personer. Man skall vara blind och döv för att inte se att partierna är i kris. Och då finns det andra sätt för individer att komma till tals. Men grundlagen är byggd på föreställningen om partier!
– Och sist har vi frågan om staten och det kommunala självstyret. Hur ser egentligen kommunerna på sin egen roll? De vill ha självstyre, men nu ser vi i krisens tecken hur de vänder sig till staten och vill ha pengar för att klara sina åtaganden.
De säger alltså att de inte klarar av sitt självbestämmande. Men vad betyder det? Att de är självstyrande när det går bra för dem men inte annars?
Fredrik Haage
chefredaktör
Svenska Nyhetsbyrån
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
