Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
fredag 25 maj 2012
Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
fredag 25 maj 2012
Krönikörer 2011-12-12 | Uppdaterad 2011-12-12
I debatten om skandalerna inom privat äldrevård saknas en viktig pusselbit: privata organisationer som drivs utan vinstintresse.
Det kan vara idéburna organisationer som Ersta sjukhus i Stockholm, skolor som drivs i stiftelseform eller daghem som drivs som personal- eller föräldrakooperativ. I länder med stor andel privat sjukvård är detta ofta en viktig ägandeform. I Tyskland organiseras till exempel en stor del av sjukvården av privata, icke-vinstdrivande institutioner såsom Röda korset.
Privat, idéburet och icke vinstdrivande är i själva verket en idealisk organisationsform för komplexa välfärdstjänster som skola, vård och omsorg. Det är verksamheter som kräver stort engagemang av utförarna. De är svåra att jämföra kvalitetsmässigt och måste därför skötas av aktörer som det går att lita på. De medför ofta ansvar för människor som är för unga, gamla, sjuka eller allmänt utsatta för att kunna agera som kräsna konsumenter på en marknad.
En ideell organisationsform är givetvis ingen garanti för hög kvalitet och äkta omsorg om svaga och utsatta. Men förutsättningarna och erfarenheterna från Sverige och andra länder är goda.
Därmed inte sagt att vinstdrivande företag och offentligt ägda institutioner inte skulle behövas. De bör kanske till och med stå för större delen av utbudet. I Tyskland har den ideellt drivna sjukvården exempelvis tappat mark på grund av den medicinska utvecklingen.
Ofta krävs stora kapitalinvesteringar som icke vinstdrivande vårdgivare har svårt att mäkta med. Men en sak är säker – de ideella organisationerna skulle med fördel kunna stå för en betydligt större del av välfärdssektorn än de gör i Sverige idag.
Varför finns det då inte fler ideella utförare av vård och omsorg i Sverige? Bland annat därför att den offentliga vården är så dominerande och därför att de senaste årtiondenas marknadslösningar har införts utan tillräcklig tanke på icke-vinstdrivande alternativ. Lagar, regler och ersättningssystem måste utformas så att mindre, ideella organisationer får en verklig möjlighet att hävda sig.
När hela sjukhus, vårdcentraler och vårdhem läggs ut på entreprenad till den som kräver minst betalt gynnar det bara stora, vinstsugna aktörer som är duktiga på att pressa kostnaderna. Då är det bättre om kommunen eller landstinget anger ett rimligt pris och ger uppdraget till den som erbjuder mest tjänster till högst kvalitet. Det främjar även seriösa vinstdrivande vårdföretag. Dessutom behövs lokala vårdvalssystem som utformas så att mindre vårdgivare har en reell chans att bli kända och valda av användarna.
Landsting och kommuner har mycket att vinna på att skapa öppningar för icke-vinstdrivande organisationer när de utformar sina upphandlingar och vårdvalssystem.
Även staten kan göra mer. När nu reglerna för privat vård och omsorg ska ses över till följd av den senaste tidens skandaler måste det ideella företagandets utveckling säkras.
De icke vinstsyftande vård- och omsorgsgivarna har genom sin intresseorganisation Famna efterlyst en ny lag för ekonomiska föreningar. De har också krävt att regeringen avsätter offentliga medel för kapitalförsörjning till idéburet företagande och främjar forskning på området.
Det är svårt att tänka sig ett bättre tillfälle att tillmötesgå dessa blygsamma krav.
Charlotta Levay
fil dr företagsekonomi
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Victoria Ramalho
victoria.ramalho@bt.se
Telefon: 033-700 07 86
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
