Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
Krönikörer 2012-01-22 | Uppdaterad 2012-01-23
Juholtkrisen beror delvis på kombinationen av partiets svaghet och Juholts brister.
Ett starkt S hade tålt en svag ledare, en stark ledare hade kunnat rätta skutan. När man förenade de båda var det kört. Men ytterst har krisen orsakats av en svaghet som tillkommer hela det politiska systemet. Det är den närmast obefintliga granskning vi utsätter personer för som aspirerar på ledande poster i vår demokrati.
Jag har precis slagit av TV:n efter att ha tittat på ännu en debatt mellan republikanska partiets presidentkandidater. Tillsammans har de redan ägnat ett halvår åt att nagelfara varandras argument och förslag. De har finkammat motståndarna längs varje relevant dimension: karaktär, politik, ekonomi, ledarskap, meriter. Samma process pågår mellan kandidater till senaten, guvernörskapen och i distrikten för dem som aspirerar på en plats i representanthuset.
Häromdagen pratade jag med en veteran i branschen, som berättade att personer som kan tänkas bli vicepresidentkandidater redan anställt folk för att granska sig själva så tufft som möjligt, dels för att undvika otrevliga överraskningar, dels för att kunna förbereda försvar mot attacker som oundvikligen kommer när läget är skarpt.
Bortsett från den interna granskningen har media sedan länge ägnat sig åt samma sak. Tänk ett mediedrev, fast utan konkreta skäl, men däremot ett principiellt – på andra sidan valdagen är det för sent.
Det finns ytterligare en aspekt av denna stentuffa process. Att vara ledare kräver förmågan att vara bäst när läget är som svårast. Det finns inget utrymme för träningsperioder på jobbet, det krävs kompetens från första dagen.Primärvalsprocessen sorterar bort dem som inte förmår att sortera bort bruset och fokusera på uppgiften.
Ytterst handlar det om personvalets status och valprocessens öppenhet. Ett system där politruker utser ledare i slutna rum, kan leda vart som helst. Om väljarna i en öppen process tvingar kandidater att mäta sig mot varandra, då har man skapat rätt evolutionära mekanismer.
Några påstår att pengar avgör val i USA. Det är inte helt sant. Ingen presidentkandidat har varit i närheten av att betala lika mycket per röst som S rutinmässigt har lagt ner i val efter val. Dessutom har ofta budskap visat sig övertrumfa pengar. Och i den mån pengar behövs – för det gör de – är också det ett test: Vem kan organisera kampanjer som överlever ekonomiskt?
Andra är oroliga för personangrepp. Risken finns, men det finns två invändningar. Dels att personlig karaktär har betydelse. Visar inte Juholthistorien just detta? Dels att väljarna tillbakavisar den som är orättfärdigt smutsig. Nyss fick Newt
Gingrich frågor om sin andra skilsmässa. Det var frågeställaren som blev utbuad. Jag har aldrig förr känt en sådan värme strömma mot Gingrich – en man som varit otrogen mot två fruar och försöker bli vald av högerkristna. De ville prata om något annat.
Juholtkrisen visar på en svaghet i vårt system som vi borde kräva av politikerna att de tar på allvar.
Roland Poirier Martinsson
chef för Timbro medieinstitut
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Victoria Ramalho
victoria.ramalho@bt.se
Telefon: 033-700 07 86