Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
fredag 25 maj 2012
Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
fredag 25 maj 2012
Krönikörer 2011-12-22 | Uppdaterad 2011-12-22
Drömmarna var djärva när sociala medier spreds till envar. De skulle driva fram en ny sorts demokrati, där vanligt folk kunde påverka, medborgarjournalistik frodas, makthavare kommunicera direkt med människor, och diktaturer förlora sin kontroll över människors yttranden och möten. Det gick väl sådär.
Bilden var emellertid så attraktiv att den överlevde, trots att förhoppningarna nästan helt kommit på skam (det finns en del som tyder på att sociala medier varit betydelsefulla i olika diktaturer). På något annat sätt går det väl inte att förklara att Sveriges Radio gav sitt nyinstiftade pris Årets medieorm till forumet Flashback, eller att Stora journalistpriset delades ut till personerna bakom twitterkampanjen #prata om det?
Alldeles oavsett vad man tycker om dessa två företeelser framstår det som märkligt att utnämna dem till viktig journalistik.
Men det betyder inte att sociala medier inte blivit enormt viktiga i människors vardag. Bortom den opinionsbildande eliten och de nördiga nätpojkarna pågår dagligen oräkneliga kontakter mellan facebookvänner som räknar några tjog kontakter: otvunget, regelbundet, frekvent. Kanske liknar det vardagsumgänget sådant det såg ut för ganska länge sedan, när det mesta hände i närheten av hemmet.
Det finns ett ord för den sortens sociala relationer, nämligen det civila samhället. Det är sant att det omfattar många andra inslag mellan individen och staten, men först och främst brukar man nämna ”grannskapet”, en storhet vi trodde hade försvunnit, som nu kan definieras som att man har sin digitala hemvist i samma område.
Några tycker kanske att det här är att devalvera de sociala medierna. Inget storslaget, bara semesterbilder, kompisar från förr, grattis på födelsedagen och en del gemenskaper kring mer eller mindre viktiga ämnen i olika facebookgrupper. Men då har man missförstått en av grunderna till att demokrati ens är möjlig, nämligen att vi bygger relationer med varandra som inte utgår från ekonomiska eller formella band.
Statsvetaren Robert Putnam skrev en uppmärksammad artikel 1995, ”Bowling Alone” (senare bok med samma titel), som handlade om hur moderniteten eroderade detta sociala kapital: människor umgicks inte längre med varandra på ett systematiskt, om än informellt, sätt.
Därmed förlorades dels ”bonding capital”, som infinner sig när man knyter band med likasinnade, dels ”bridging capital”, som följer av oväntade möten mellan människor med olika bakgrund. Sammanlagt försvagades vår beredskap att bortom politiken gemensamt utföra uppgifter och möta utmaningar av olika slag.
Jag håller det inte för uteslutet att sociala medier i någon utsträckning ersatt bowlingklubbarna och att det sociala kapitalet återigen växer. Det kan man gärna ge någon ett pris för. Dock inte i journalistik.
Roland Poirier Martinsson
chef för Timbro medieinstitut
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Victoria Ramalho
victoria.ramalho@bt.se
Telefon: 033-700 07 86
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
