Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
fredag 25 maj 2012
Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
fredag 25 maj 2012
Krönikörer 2012-01-03 | Uppdaterad 2012-01-04
Danskarna må vara världens lyckligaste folk – men de lever inte särskilt länge. Det beror på tobaken, alkoholen och narkotikan.
Medellivslängden är 78,4 år (Sverige: 80,8) och det placerar Danmark på en blygsam 23:e plats bland OECD-länderna. "Vi dricker lika ofta som sydlänningarna och lika vilt som vikingarna", suckade en hälsominister för några år sedan.
Visst har danskarna – eller åtminstone myndigheterna – blivit mer uppmärksamma på folkhälsoproblemen under senare år och politikerna har också aviserat och i vissa fall introducerat strängare regler.
På tobakens område infördes en ny röklag för tre år sedan. Den har inte lett till att danskarna röker mindre eller att det säljs färre cigaretter, men inte lika många utsätts numera för passiv rökning. Ändå är det en lag med flera undantag.
Det är till exempel tillåtet att röka på mindre värdshus och barer (på högst 40 kvadratmeter) om där inte serveras mat. Dansk Folkeparti som alltid tar chansen att komma med populistiska föreslag har i dagarna krävt att restauranger "med tillräckligt bra ventilation" åter ska kunna tillåta sina gäster att röka.
Politikerna lever för övrigt inte som de lär (surprise, surprise). Härom veckan deklarerade folketingets talman, socialdemokraten och tidigare partiledaren och utrikesministern, Mogens Lykketoft att han vill förbjuda de folkvalda att röka på sina arbetsrum. Då var det många som tände till.
"Vi bör följa de regler som gäller i resten av samhället", anser Lykketoft. Men han får alltså mothugg. Den tidigare hälsovårdsministern Bertel Haarder säger bland annat: "Vi är vuxna människor härinne. Och vi är inte anställda. Därför ska vi ha en viss ödmjukhet inför de folkvaldas olika önskemål." Dansk Folkeparti spär på: "Varje folketingsmedlem är sin egen herre."
Samtidigt avslöjas i danska medier att livsmedelsministern Mette Gjerskov (s), storrökare, låtit installera en rökkabin i sitt departements lokaler till en kostnad av 33.744 (danska) skattekronor!
När det gäller alkoholen så har 600.000 danskar idag en rent skadlig konsumtion och närmare en miljon dricker mer än vad Sundhedsstyrelsen "rekommenderar". Och det är ändå, med svenska mått mätt, generöst med 14 "genstand" per vecka för män och sju för kvinnor.
En genstand motsvarar en öl, ett glas vin eller 4 cl sprit. De danska ungdomarna alkoholdebuterar också tidigare och har en större konsumtion än unga i motsvarande länder. Rök- och alkoholrelaterade sjukdomar kostar årligen det danska samhället mellan 7 och 11 miljarder kronor.
Det är skrämmande kalla fakta. Ändå ser man inte så många fulla på de danska gatorna; danskarna super hemma eller på de små värdshusen. Däremot är narkotikan ett mer synligt samhällsproblem.
I den så kallade fristaden Christiania guidas turisterna i flock längs Pusher Street där (främst) haschhandeln pågår helt öppet. I stadsdelen Vesterbro är problemen än större, för här är det den tunga narkotikan som säljs och konsumeras. Vesterbro har sanerats men fortfarande flyter det omkring använda kanyler på många av de små gatorna.
Politikerna vacklar fram och tillbaka och vet inte hur problemen ska tacklas. Därför har det bildats en ideell förening som kör runt med ett så kallat "mobilt fixerum" där narkomanerna under något så när anständiga förhållanden kan ta sina sprutor.
Det löser förstås inga problem långsiktigt men är ändå ett humanistiskt inslag i en rå och obarmhärtig vardag i "världens lyckligaste land".
Jöran Svahnström
frilansjournalist, Köpenhamn
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Victoria Ramalho
victoria.ramalho@bt.se
Telefon: 033-700 07 86
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
