Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
fredag 25 maj 2012
Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
fredag 25 maj 2012
Krönikörer 2008-08-25 | Uppdaterad 2008-08-25
FRA och signalspaning har varit den här sommarens viktigaste bokstavskombination.
Jag har själv grunnat en del på frågan, men hur mycket jag än försökt, har jag haft svårt att bli riktigt upprörd över beslutet att låta FRA bedriva signalspaning mot misstänkta terrorister och andra, som tänker skada det svenska samhället. Detta om man inte samtidigt sätter in FRA:s signalspaning i ett större perspektiv.
Däremot tycker jag att det var barnsligt av tillskyndarna till beslutet att använda kriget i Georgien som ett senkommet argument för svensk signalspaning. Lika opportunistiskt har vissa riksdagsledamöter agerat. Jag tänker exempelvis på folkpartisten Birgitta Ohlsson. När FRA-beslutet togs den 18 juni, lade Birgitta Ohlsson ned sin röst och banade väg för beslutet. Bara några dagar senare förklarade hon i en intervju, att ”om beslutet hade tagits i dag, så skulle hon förmodligen ha röstat nej”.
Vad hade hänt på bara några dagar? Ingenting annat än att protestdebatten hade kommit igång. Då måste Ohlsson snabbt ställa sig på protestanternas sida. En del har beskrivit det som prov på stort civilkurage. Jag tycker att det bara är ytterligare ett prov på den gamla vanliga sätta-upp-fingret-i-luften-och-känna-varifrån-vinden-blåser-politiken.
Sanningen är ju den, att FRA genom beslutet fick laglig sanktion för den signalspaning, som FRA i hemlighet har bedrivit i många år, något som i och för sig är upprörande. Men sanningen är också den, att vi medborgare sen många år tillbaka är helt instängda i övervakningssamhällets bunkrar. Nästan allt vi gör registreras av någon:
– När du går in i en butik, sitter det kameror överallt och bevakar, att du inte snattar från hyllorna.
– När du betalar och drar ditt Konsum- eller Ica-kort i kassan registreras alla dina inköp. De flesta butikskedjor vet via bonuskort och annat exakt vad du köper för dina pengar. De kan kartlägga hela ditt konsumtionsmönster. De kan i bästa fall använda informationen för att styra sin reklam och sina kampanjer direkt mot dig, i sämsta fall sälja informationen till någon annan.
– När du går till apoteket och löser ut ett recept, registreras alla dina köp. I Apotekets datorer finns idag all information om hur mycket sömntabletter och nervlugnande piller du köper, hur mycket huvudvärkstabletter du äter eller om du köper ut droger, som någon läkare av missriktad välvilja eller ansvarslöshet har skrivit ut till dig. Apoteket vet allt om dig.
– När du tankar bilen, ser damen i kassan via bensinmackens övervakningskameror, om du försöker smita från betalningen.
– Inte heller på jobbet är du säker. Arbetsgivaren har i flera år kunnat läsa din e-post.
– I tunnelbanan är du övervakad av kameror.
– I nya bostäder, där man numera ofta tar sig in med hjälp av kortnycklar, kan hyresvärden exakt kartlägga, vid vilka tider du befinner dig i bostaden, i tvättstugan,? i källarförrådet eller någon annanstans. Storebror ser dig överallt.
– När du ska flyga är övervakningen idag så rigorös, att den för 10–15 år sen skulle ha betraktats som oacceptabelt integritetskränkande. I säkerhetskontrollen tvingas du klä av dig dina kläder och tillåta att vilt främmande klåfingriga händer stryker över din kropp i jakt på skjutvapen och bomber.
– Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Skatteverket kan via sitt samarbete kontrollera om du jobbar svart eller varit oriktigt sjukskriven, om du fuskat med bidrag eller smitit från skatten.
– För de flesta av oss utgör den här sortens registrering och övervakning inga problem, eftersom vi inte har något att dölja. De flesta tycker till och med att det är bra, att säkerheten är hög. Vi offrar gärna en del av vår integritet för att veta, att vi kan flyga säkert och att de som försöker stjäla eller smita från betalningar eller fuska till sig bidrag inte ska kunna göra det.
Det är i detta perspektiv man måste se även FRA-frågan, eftersom rätten till signalspaning är en fortsättning på alla de kränkningar av vår integritet och frihet, som vi redan i långa stycken har accepterat. Jag ifrågasätter inte dem, som är kritiska till polisiär och militär kartläggning av folks telefonsamtal och datatrafik. Tvärtom. Men ska man kritisera FRA-beslutet, ja då måste man ifrågasätta även andra delar av övervakningssamhället. Man kan inte säga ja till ett slags övervakning men godta en annan.
Elisabet Höglund
frilansjournalist
Ett passande citat i detta sammanhang är;
Att lära utan att tänka är meningslöst, att tänka utan att lära är farligt.
(Kung Fu Tse, Kina)
Elisabeth menar nog "Man kan inte säga *nej* till ett slags övervakning men godta en annan."
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Victoria Ramalho
victoria.ramalho@bt.se
Telefon: 033-700 07 86
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
