Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
fredag 25 maj 2012
Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
fredag 25 maj 2012
Krönikörer 2008-06-16 | Uppdaterad 2008-06-13
Det råder ingen tvekan om att internet är det bästa som har hänt världen under de senaste 15 åren.
Den angripne står helt maktlös, skriver Elisabet Höglund som drabbats av förtal på nätet.
Som journalist ställer jag mig ofta den retrospektiva frågan: Hur klarade jag av mitt jobb, när inte internet fanns? Tja, det måste ha gått på något sätt men det måste ha gått betydligt sämre än idag. Framförallt måste allt ha tagit sjuhelsikes mycket längre tid.
Idag finns nästan all information och kunskap tillgänglig på internet. På några sekunder kan du hämta upp hur många fakta du vill om alltifrån Nya Guineas djurarter till vilka bakterier det är som förorsakar salmonella. Tillgängligheten är total. Det finns ingen kunskap, som inte går att komma åt. När den tidigare socialdemokratiska kommunikationsministern Ines Uusmann vid mitten av 90-talet undslapp sig uttalandet att ”Internet bara är en modefluga”, så var det många som reagerade starkt. Hur många är det inte idag? Jag bara frågar.
Internet är den största tekniska landvinningen sen Thomas Edison uppfann glödlampan och Graham Bell telefonen. Men internet kan också vara en veritabel olycka, en ren katastrof.
Jag är själv en som drabbats av detta. Är man en känd person, får man självfallet finna sig i att bli utsatt både för kritik och ifrågasättanden. Det är inte det jag vill komma åt. Det är istället det faktum, att allt som skrivs på bloggar, i tidningsartiklar, på hemsidor, i chattar, ja allt skvaller i skriftlig form som man kan tänka sig vilja sprida via internet, allt detta har den som har en dator tillgång till. Och det sprids inte bara i Sverige. Det sprids över hela världen och kan ligga kvar på nätet i all evighet, om det vill sig riktigt illa.
Eftersom samma publicistiska regler som gäller för så kallade vanliga medier, alltså radio, TV och tidningar, inte tillämpas på internet, så kan de mest kränkande påståenden om enskilda personer spridas utan att det går att göra något åt det.
Oftast vet man inte ens vem som är avsändare till oförskämdheterna. Än svårare är det att plocka bort dem från nätet. Den angripne står helt maktlös.
Låt mig ta några exempel. När jag går in på Google – eller på vilken annan sökmotor som helst – och googlar på mitt namn, så kommer bland annat följande påståenden och omdömen upp:
– ”Elisabet Höglund är inte klok.”
– ”Nyhetskvinnans gigantiska hår har stått till grund för otaliga skämt i landets alla originella humorprogram…”
– Elisabet Höglund får min röst i ETC:s tävling om Sveriges sämsta journalist.”
– ”Jag vill se Elisabet Höglund tvångsrakad av apor…”
– ”Hånad för håret.”
– ”SVT-journalisten Elisabet Höglund gör bort sig.”
– ”Jag tycker personligen att Elisabet Höglunds frisyr är skitful.”
– ”Jag ville se hur kärringen såg ut utan det hysteriska håret.”
– ”Elisabet Höglunds hår fastnar i kameran…”
– ”Riktigt ful är Elisabet Höglund.”
– ”Att naturkatastrofen Elisabet Höglund har en hållhake på någon chef på
SVT…”
– ”Vad som helst men inte reporter – Elisabet Höglund är inte klok.”
Detta och mycket mer av kränkande och (jag hoppas) felaktiga och osakliga påståenden om mig själv hittar jag alltså på nätet. Och då har jag ändå inte tagit med sådant som är direkta sexuella angrepp och anspelningar.
Men det värsta av allt var kanske, när jag på nätuppslagsverket Wikipedia kunde läsa följande presentation av mig:
”Elisabet Höglund är journalist på Sveriges Television sen 1983 och är mest känd för sitt stora hår.”
Precis så blev jag presenterad. Inte ett ord om utbildning, yrkeskarriär, idrottskarriär eller konstnärskarriär. Så blir man alltså beskriven i ett uppslagsverk på nätet, som jag trots allt tror vill ha omdömet om sig att vara sakligt och seriöst.
Det värsta är kanske inte att de här uppgifterna ligger och skvalpar på nätet. Det värsta är att de citeras och sprids vidare. Och sprids kränkande omdömen, påståenden och direkta lögner tillräckligt många gånger och under tillräckligt lång tid, så förvandlas de till slut till sanningar.
Elisabet Höglund
journalist, SVT
Om man häver ur sig (i ett reportage om Knutby) att "ett vittne som ställer krav, har förverkat sin rätt att bli schyst behandlat", för man nog vara beredd att utstå samma behandling själv.
Jag är rädd att det stämmer väldigt väl.
Du kunde klippt dig ock sluppit lite av all denna förnedring.
Tro mig det hade gjort dig gott.
Tyvärr har Kitty nånting också fastnat i sin frisyr ock den e fan fulare än din frilla (sorry ber om ursäkt för detta men det måste sägas)
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Victoria Ramalho
victoria.ramalho@bt.se
Telefon: 033-700 07 86
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
