Krönikörer 2010-01-22 | Uppdaterad 2010-01-21
Kriget mot terrorismen går vidare. Eller kanske mer korrekt: Kriget mot terrorismen går inget vidare.
Barack Obama anslog en ny ton som nyinstallerad president i USA. Terrorismen skulle bekämpas, men han sade också sig vilja ha dialog och nya allierade. För att visa sina intentioner förklarade han att Guantánamolägret på Kuba, där USA förnedrat och olagligen hållit omkring 600 misstänkta fängslade, skulle avvecklas senast den 22 januari 2010.
Precis som Guantánamolägret blivit en symbol för en terrorbekämpning som lämpat rättssäkerheten överbord skulle stängningen av lägret bli en symbol för den nye presidentens syn på att terror ska bekämpas inte bekrigas.
Men stängningen drar ut på tiden. Många av de fängslade kan inte sändas till sina hemländer vilket gäller i synnerhet dem från Jemen efter terrorhotet mot ett flygplan på väg till Chicago. Efter sprängningsförsöket har Obama skärpt säkerheten och tonläget och talar nu med samma retorik som den förre presidenten om kriget mot terrorismen. Självklart ska demokratin försvara sig mot personer som planerar dåd riktade mot samhällssystemet.
Men till stor del har detta försvar för demokratin gått ut över demokratiska värden. Demokratin begår självmord av rädsla för döden.
Det allvarliga med Guantánamo var och är inte själva stålburarna i ett främmande land utan att merparten av de fängslade fördes dit på mycket lösa grunder. De hölls fängslade år efter år utan att ställas inför rätta och utan att ens få veta vad de anklagades för.
Antalet personer i detta svarta hål av rättsosäkerhet var i september förra året 223. Antalet fängslade har under Obamas presidenttid minskat med något 20-tal och kvar finns idag omkring 200 fångar. Enligt USA:s försvarsminister Robert Gates ska 116 av dem släppas eller överlämnas till sina hemländer. En handfull kommer att ställas inför rätt och få sin sak prövad i domstol.
Kvar blir en restpost på 80-talet personer. De kommer att på obestämd tid förvaras i ett svart hål med namnet Thomson Correctional Center. Säkerhetsfängelset utanför Chicago blir det nya Guantánamo. Enligt Gates har presidenten inte för avsikt att frige några fångar i USA.
Detta är inte värdigt en rättsstat och frågan är hur USA:s högsta domstol kommer att ställa sig till förvaringen. De tvivelaktliga inslagen i kampen mot terrorismen har varit många. Nya långtgående lagar utan precision har drabbat hela grupper som känt sig utpekade.
Till del börjar rättsstaten korrigera sina egna misstag. Det gäller bland annat att personer som uppförts på terrorlistor rentvås. För bara någon vecka sedan friade EG-domstolen två personer som varit berövade möjligheten att försörja sig eftersom de misstänkts för att understödja terrorism.
Men samtidigt som denna rättsstatens självläkning pågår kommer ständigt nya lagar. Den svenska regeringen vill att riksdagen antar en lag som kriminaliserar den som i ett meddelande till allmänheten uppmanar eller annars söker förleda till terrorbrott.
Förslaget baserar sig på en konvention från Europarådet. Enligt konventionen omfattar kriminaliseringen inte bara sådana meddelanden som uppmanar till terrordåd utan även meddelanden som kan framkalla fara för att ett eller flera sådana brott kan tänkas begås.
Visserligen förklarar regeringen att betydande försiktighet ska iakttas vid bedömningen av huruvida uttryck för gillande och sympati kan anses innefatta en uppmaning till efterföljd. Men trots det inställer sig frågan var gränsen ska dras. Försök att förklara och förstå hur unga personer kan offra sitt liv för det de tror på, kan ju leda till terrordåd.
Vi har redan en terroristlag i Sverige som inkluderar understöd av terrorism. Det är tillräckligt. Sverige och övriga världen blir inte säkrare mot terrorismen för att vi får ytterligare luddiga lagar som uppfattas som riktade mot personer som redan känner sig berövade det "hope" de trodde att de skulle få del av.
Nils Funcke
journalist
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Evelina Westergren
evelina.westergren@bt.se
Telefon: 033-7000 721