Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
fredag 25 maj 2012
Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
fredag 25 maj 2012
Krönikörer 2011-10-12 | Uppdaterad 2011-10-17
Har journalistiken någon framtid? Frågan är brännande för både journalister, medieägare och forskare, eftersom det verkar som om journalistikens guldålder är förbi.
Journalistiken är satt under press i väst men inte öst, konstaterar Bengt Johansson.
En tid då journalistyrket hade självklar samhällsstatus med goda karriärmöjligheter. En tid då annonsörer gladeligen pumpade in pengar i medieföretagen för att nå mediepubliken. En tid då mediepubliken snällt satt och väntade på nyheter och nöje i den takt som det producerades. Men det är nya tider.
Vart man än vänder sig talas det om kris, och då framförallt dagspressens och den seriösa journalistikens kris. Knäckfrågan är ju vem som ska betala för granskning och resurskrävande nyhetsförmedling. För även om vi kanske kan tänka oss att betala några tior för Spotify verkar vi bli allt mer ovilliga att betala för den seriösa journalistiken. Alla pratar därför om att hitta betalmodeller för att få oss mediekonsumeter – eller andra – att betala för det jobb som ska göras. Men ännu så länger lyser den enda lösningen med sin frånvaro.
Eftersom jag precis varit på en konferens med just namnet ”Framtiden för journalistiken” har jag fått min dos av såväl domedagsprofetior som önsketänkande. En del amerikanska medieprofessorer på konferensen såg ingen ände på eländet, särskilt i USA. Men journalistikprofessorn McChesney menade att journalistik måste ses som en gemensam angelägenhet, en del av den offentliga sektorn, och som därför måste subventioneras av staten på ett eller annat sätt.
Presstöd och omfattande public service är kanske inte amerikaners ideal, utan McChesney föreslår istället att alla medborgare ska få en nyhetspeng på 200 dollar som de får ge till vilket nyhetsföretag de vill.
Andra, som professor Emily Bell, menade snarast att det som alla målar upp som hot ska ses som en utmaning. Nyhetsföretagen måste omfamna ny teknik och datoriserade lösningar. Se till att alla journalister också blir grymma på datorer och hittar nya smarta sätt att göra nyheter på, se minskade intäkter som en chans att tänka nytt, utnyttja att organisationer som Wikileaks utmanar journalistiken och bygga allianser med dem.
Just Wikileaks ägnades särskilt intresse. Vissa menade att Wikileaks visar hur grävande journalistik kommer att se ut framöver. Andra sa emot och hävdade att Wikileaks är en källa som andra, men att organisationen ändå var en väg till ett öppnare offentligt samtal.
Ytterligare mer långtgående åsikter var att journalistiken kanske inte behöver vara en institution med fast organisation och anställda journalister. Istället kan den i framtiden ses som ett mer löst sammansatt fält, där medborgare och andra då och då gör journalistiskt arbete.
Man kanske granskar lokalt i en fråga, aktiverar sig för ett särskilt intresse eller bevakar en viss händelse. Men inte permanent, utan för en begränsad tid. Sedan får andra ta vid. Personligen har jag svårt att se hur journalistiken utan organisation kan bli den viktiga del av demokratin som många säger att den är. Lika lite som revision skulle fungera spontant kommer journalistik att göra det. Visst kommer man långt med idealism och gratisarbete, men inte hela vägen.
Vad som egentligen slog mig mest på konferensen var dock det snäva perspektiv som diskussionen om journalistikens framtid förs i. Allt utgår från västvärldens problem. Nu är det ingen nyhet att forskningen, liksom det mesta här i världen, tenderar att ha en amerikansk vinkling. Amerikanska problem görs nästan alltid till globala.
Men tittar man globalt är det knappast så illa ställt med vare sig journalistik eller dagstidningar. Sett till hela världen är journalistyrket på stark frammarsch och dagspressmarknaden växer så det knakar. Journalistikens kris är faktiskt i många avseenden ett västerländskt problem. Så om vi vill se journalistikens framtid ligger den kanske i öst och inte i väst?
Bengt Johansson
professor, Göteborgs universitet
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Victoria Ramalho
victoria.ramalho@bt.se
Telefon: 033-700 07 86
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
