Annons

Kristhantering, inte krig

Kommunals indragna direktbidrag kan bara bli en verksam protest om det följs av ett kongressbeslut om att inte till varje pris arbeta för en socialdemokratisk regering.
Publicerad 26 februari 2019
Detta är en ledarartikel som uttrycker Borås Tidnings politiska linje, som är moderat.
Stefan Löfven och Lena Hallengren representerar partiet, Tobias Baudin facket. Alla jobbar de för en socialdemokratisk regering.
Stefan Löfven och Lena Hallengren representerar partiet, Tobias Baudin facket. Alla jobbar de för en socialdemokratisk regering.Foto: Pontus Lundahl/TT

Kommunals ordförande Tobias Baudin har i en debattartikel i Aftonbladet låtit meddela, att LO:s största fackförbund hädanefter inte ska lämna ett årligt bidrag på 3 miljoner kronor utöver det som hela LO lämnar gemensamt. En kungörelse som fackets härolder nu ska tillkännage i hela landet. Tanken är att detta ska få Kommunal att framstå som ett självständigt, modernt fackförbund som går medlemmarnas ärenden, inte partiets.

Onekligen är det en markering, även om det knappast kan kallas för en ”krigsförklaring”. Kommunal är bara det fjärde – om än det största – LO-förbundet som på detta sätt markerar avstånd.

Annons

Men något klingar falskt om det hela. LO som helhet genomlider sedan ett antal år tillbaka en identitetskris som har att göra med att medlemskåren blivit allt mer splittrad i sina politiska preferenser. Redan på valnatten 2018 framstod detta med all önskvärd tydlighet då nästan var fjärde LO-medlem valde att rösta på Sverigedemokraterna. Socialdemokraterna förblev visserligen största parti, men LO kunde utöver SD:s intåg åse hur även Moderaterna och Vänsterpartiet tog betydande andelar av arbetarrösterna.

Återkommande förs av fackets medlemmar fram kritik mot de intima kopplingarna mellan arbetarrörelsens fackliga och politiska gren. Men så sent som i maj förra året, då statsminister Stefan Löfven gästade Kommunals förbundsmöte, var det inte fråga om att modernisera facket genom att öka avståndet till partiet.

Då var Tobias Baudins den lydige valarbetaren vars besked till partiordföranden var att ”minst hälften av medlemmarna ska rösta på Socialdemokraterna”.

Därför Kommunal gick ”all in” i valet med medlemmarnas pengar. Förutom 10 miljoner kronor från fackets centrala kassa togs drygt 10,6 miljoner från Kommunals avdelningar till valarbete för Socialdemokraterna. Lägg därtill allt det ideella arbete som Kommunals valarbetare lade ner för partiets räkning.

Målet var hela tiden att få medlemmarna att rösta på S, men samtidigt fanns det en utbredd medvetenhet om att detta var en ifrågasatt satsning. Den kritiken försökte fackets ledande företrädare komma runt med en retorisk övning – som inte övertygade:

”Vi satsar pengar, men inte direkt till S, vi investerar pengar för att få igenom våra frågor. Om vi vill få bättre villkor på jobbet och i samhället så är S ett väldigt bra alternativ”, sade Jessica Klemetsson, ordförande Kommunal Stockholm, till Kommunalarbetaren i anslutning till valet. Det är närapå ordagrant de ord som Tobias Baudin använder när han nu motiverar att Kommunal hellre vill använda pengarna själva.

Kommunal har kongressbeslut på att samverka med och valarbeta för Socialdemokraterna. Vill medlemmarna annat får de vackert motionera om en annan inriktning. Den dagens fackets ledning tar initiativ i detta avseende går det att tala om krigsförklaring. Det som nu sker är i bästa fall en förpostfäktning, ett skrämskott.

Så innan de svartaste rubrikerna om ännu ett ”rosornas krig” eller liknande tas fram kan det vara väl värt att först överväga följande: Det är snarare i ljuset av en satsning som ännu en gång slog fel som Tobias Baudins besked på Aftonbladets debattsida ska förstås. Kommunal fick visserligen en socialdemokratisk regering men till priset av att den ska föra liberal politik och bland annat ändra arbetsmarknadslagarna.

Det är fullt möjligt att Kommunals ledning inte är nöjda med det resultatet. Men det är inte svårt att räkna ut att medlemmarnas missnöje är större. Om Kommunal ändå har som överordnat mål att till varje pris stödja Socialdemokraterna, och man dessutom gör det med så stora insatser som i valrörelsen, torde det vara minst lika viktigt för Baudin och hans kolleger att göra något som ser ut som en markering.

Krishantering, inte krig mot partiet. Så skulle det indragna direktbidraget också kunna beskrivas.

Annons

Annons
Annons
Annons
Annons