Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
fredag 25 maj 2012
Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
fredag 25 maj 2012
Ledare 2010-03-03 | Uppdaterad 2010-03-03
Det har nu gått två veckor sedan skolminister Jan Björklund kritiserade Skolverkets förslag till kristendomsundervisning, men ännu har inte debatten lagt sig.
Att lära känna det land vi lever i, oavsett om det handlar om geografi eller religion, är en viktig del av skolans arbete.
Ska kristendomen behålla sin särställning i religionsundervisningen eller behandlas på samma sätt som islam, judendom, hinduism och buddism?
Innan den frågan besvaras måste man dock även fundera över vilken skillnad Skolverkets förslag skulle medföra i praktiken. Ämnesansvarig på Skolverket talar om en breddning av undervisningen mot fler religioner, inte att lärarna ska sluta tala om kristendomens ställning. Kanske skulle Björklund ha avvaktat det färdiga förslaget innan han levererade sin salva? Ministrar bör vara försiktiga med myndighetskritik.
Men det hindrar inte att skolministern har rätt i sak. Björklunds argument är närmast självklara. Kristendomens påverkan på kultur, historia, högtider och värderingar går inte att argumentera bort. 73 procent av befolkningen är medlemmar i Svenska kyrkan.
Att placera kristendomen jämsides med de andra världsreligionerna blir därför fel. Lika fel som att inte ge svensk historia eller geografi en särställning. Det handlar om att lära känna det land vi lever i, hur Sverige har formats, varför vi firar vissa högtider. Att ge eleverna en plattform att utgå ifrån i mötet med andra kulturer och religioner och en möjlighet för invandrade elever att lära känna Sverige bättre.
Att ge eleverna mer kunskap om kristendomen är dock inte detsamma som att säga att det är en bättre religion. Kunskapsförmedlandet i sig ska inte innehålla värderingar.
Skolverkets syn på kristendomsundervisningen hänger samman med förändringen av historieämnet, som också ska minska i omfattning och undervisningen ta sin början på 1700-talet. Även denna reform skulle begränsa elevernas möjligheter att förstå sina rötter.
Religionskritikerna Humanisterna håller med Skolverket. De menar att de värderingar och den människosyn som Björklund syftar på inte är specifikt kristna, utan står att finna hos filosofer som var verksamma långt innan Jesu födelse (SvD 28/2). Frågan är dock hur grundskoleeleverna ska förstå det om historieundervisningen tar sin början 1.700 år efter Kristus.
Skolverkets förslag kan i själva verket gynna främlingsfientliga krafter som gärna tar förbud mot skolavslutningar som ursäkt för kampen mot ett mångkulturellt samhälle. Myndighetens vilja att tolerera andra kan alltså skapa intolerans.
Sverige är i grunden ett kristet land med kristna värderingar. Självklart ska vår kristna religion vara över alla andra i undervisning. har ju med svenska traditioner att göra, vårt svenska sätt att leva även om man inte springer i kyrkan...nån måtta på trams får det väl vara
Allah-hu Akbar!
Är det inte bättre att skrota religionsundervisning och lära barnen att välja vad, eller om, de vill tro själva.Dags att inse fakta,Gud finns inte.Skall vi undervisa om kristendomskunskap kan vi lika gärna undervisa om tomtekunskap och häxkraft ochså.
Din kommentar är ganska rasistisk mot svenskar då du kommenterar på ett språk man ej kan bemöta. utryck dig i svenska tack om du ska säga nåt
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Victoria Ramalho
victoria.ramalho@bt.se
Telefon: 033-700 07 86
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
