söndag 14 mars 2010
söndag 14 mars 2010
Katarina Larsson, politisk redaktör 2009-04-20 | Uppdaterad 2009-05-04
Han säger ja till kundval, talar om hur konkurrensutsättning ökar kvaliteten och ser friskolor som ett välkommet inslag i utbudet av skolformer.
Mårten Dahlberg.
Han är socialdemokrat. Skolad i SSU i Borås, numera kommunalråd på Lidingö och har många uppfattningar som skiljer sig väsentligt från vad som är traditionell S-politik i hans gamla hemstad.
Men vi tar det från början. Fullmäktige i Borås torsdag 19 mars. Klockan har hunnit bli halvett på natten och debatten om kundval i hemtjänsten har varit lång. Majoriteten är för, socialdemokraterna och vänstern emot. Kraftigt emot. Det är tomt på läktaren och dagen efter beklagar jag mig på ledarsidan:
”Man kunde önska att vi hade varit fler på läktaren som var med vid det här beslutet att de äldre får välja om de vill att kommunen eller ett privat företag skall utföra hemtjänsten. Att de rentav kommit från andra kommuner. Socialdemokraternas gruppledare på Lidingö till exempel, Mårten Dahlberg.
I senaste numret av tidningen Dagens Samhälle förklarar han varför hans parti tycker att kundval är bra: ’Vi ser valfrihet som en kvalitetsfaktor. Självständiga människor ska kunna styra sina egna liv’.”
Några dagar senare får jag ett mejl från Mårten Dahlberg och får veta att han började sitt politiska engagemang i Borås, har gamla SSU-kompisar i fullmäktige och om kundval och valfrihet talar han gärna mer när han är i Borås nästa gång. Jag hade ju, påpekar han, faktiskt inte tagit med hela citatet från Dagens Samhälle (DS).
Vi ses efter påsken, som han firat med sin mor på Byttorp. Men först, förstås, hela citatet från DS:
”Vi ser valfrihet som en kvalitetsfaktor. Självständiga människor ska kunna styra sina egna liv. Men vi vill sätta brukarna i fokus. M lägger mer tyngd på utförarna.”
Det är, anser Dahlberg, en rätt bra sammanfattning av hans hållning. Han har egentligen svårt att förstå att den inställningen kan vara kontroversiell inom hans parti.
– Om man ska ge en ideologisk aspekt handlar det för mig om att ge individen möjligheter att leva ett så bra liv som möjligt. Det offentliga ska säkerställa att verksamheten har så hög kvalitet som möjligt, det är det – inte vem som utför den som är det primära.
– För mig är det en grundinställning att människor ska växa och utvecklas på det sätt man själv vill. En skillnad mot moderaterna är att där växer och utvecklas man lite grand utifrån de förutsättningar man har när man kommer till världen.
Nu skulle nog inte alla moderater hålla med om det sista, men det här handlar inte om moderaterna. Det handlar om socialdemokraterna.
Det var socialdemokrater som Dahlberg sökte sig till när han 1974 flyttade till Borås med familjen. Det blev tolv år i Borås. Först nian på Särlaskolan, sedan gymnasietiden på Bäckäng och pendling till studier i Göteborg. En period som dock inte bara ägnades åt studier. Politiken fick mycket tid.
Det var flygbladsutdelning, utbildningar och alternativt julfirande med SSU i Borås. Skolfrågor engagerade men också kärnkraft och internationella frågor. Dahlberg satt i skolstyrelsen, var ersättare och så småningom också ordinarie i fullmäktige. Än mer politik blev det i Sandviken där Dahlberg var SSU-ombudsman i två år efter tiden i Borås.
Sedan en paus under vilken familj och jobb tog tid och så politiskt engagemang igen. Och nu, sedan valet 2006, är Dahlberg oppositionsråd på halvtid på Lidingö.
Lidingö är inte som Borås. Lidingö är en mycket borgerlig kommun. Där styr en koalition av moderaterna och folkpartiet. Moderaterna har 22 mandat i fullmäktige. S har sju.
Är det därför din syn på friskolor, kundval och konkurrensutsättning skiljer sig från partikamraternas i Borås? Hade du tyckt annorlunda om du blivit kvar i Borås?
– Jag vet inte. Och hade du frågat mig 1976 vad jag tyckte om friskolor hade jag inte kunnat svara. De fanns inte då. Och det är klart att vi har en verklighet att förhålla oss till.
Blir kommunal verksamhet bättre om den konkurrensutsätts?
– Ja, det tror jag. Skolan är ett bra exempel på det. Sedan friskolorna kom har de kommunala skolorna varit tvungna att formulera sina verksamhetsmål, reflektera över pedagogiskt innehåll, något som i viss utsträckning saknades. De har blivit bättre och vi har fått ett bredare utbud av skolor.
Men ska man få tjäna pengar på barn och gamla?
– Det är en svårare fråga. Jag vänder mig mot bolagsstrukturer där företagen kan styra vinsterna till skatteparadis. Men i en verksamhet med privata utförare måste ändå finnas utrymme för vinst.
I den Boråsmiljö vi just nu befinner oss är det förvisso en ovanlig s-ståndpunkt. Samtidigt är det inte så att man måste leta land och rike runt för att hitta en socialdemokrat som uttrycker sig liknande. Att slå på stora trumman och framställa Dahlberg som en socialdemokrat i lånad borgerlig skrud vore ohederligt.
Det finns, konstaterar Almega, tjänsteföretagarnas arbetsgivarorganisation, i en undersökning, faktiskt inget tydligt samband mellan graden av valfrihet (mätt i antal alternativ till kommunal drift av välfärdstjänster) och vilken majoritet kommunen har.
Tydligt är däremot att stora kommuner har högre grad av valfrihet. Ett undantag är dock just Borås. Sveriges 13:e största kommun med över 100.000 invånare, erbjuder samma nivå av valfrihet som Munkfors, Sveriges nionde minsta kommun, konstaterar Almega torrt.
Lidingö ligger högt upp på Almegas rankning. Dahlberg är dock noga med att betona att det viktiga är att det blir reell valfrihet för individen, att individens behov står i fokus. Han är kritisk till moderaterna på Lidingö som tror att konkurrensutsättning är svaret på allt och är blinda för kvaliteten i den egna verksamheten. Men han är övertygad om att valfriheten mellan privata och kommunala utförare ger bättre verksamhet för medborgarna.
Dahlberg värjer sig för etiketter som höger och vänster när jag vill att han ska positionera sig inom socialdemokratin. Han är inte mycket för sådan indelning av partiet och tycker också sorteringen traditionalister/förnyare kan bli stelbent. Men det gamla begreppet ”egenmakt” tilltalar honom.
Egenmakt var ett begrepp som framförallt lanserades av och hade sin starkaste förkämpe i SSU-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson (SSU-ordförande 1990–95). Det handlade om valfrihet för medborgarna, att medborgarna skulle få större makt över sina liv. Det var en reaktion på övertron på det starka samhället med stora offentliga system. Brukarna skulle bestämma mer.
Thorwaldsson blev hårt åtgången i debatten. Han beskylldes av Göran Greider för att vara ”moralkärring från sekelskiftet”, andra anklagade honom för att vara flummig ”högersosse.”
Möjligen ligger det en ny egenmakt-debatt och puttrar. Mona Sahlin tycker om begreppet och i samband med att hon blev partiordförande tog hon upp det några gånger i intervjuer. Just nu är det dock mer krishantering än framtidsdebatt som står på hennes agenda.
Vardagen på Lidingö väntar på Mårten Dahlberg. Men först kanske ett ord på vägen till partikamraterna i Borås.
Borde de inte ta sitt förnuft till fånga och säga ja till kundval och sluta ifrågasätta friskolorna? Kan han åtminstone ge ett råd till dem?
– Nej.
Svaret är väntat och levereras snabbt och med ett leende. Fegt? Nja, snarare ett besked om att detta är något socialdemokraterna i Borås själva ska handskas med.
Det fattades förvisso ett beslut om kundval i hemtjänsten på det sena fullmäktigemötet i mars. Men frågan om ökad valfrihet/egenmakt kommer att finnas kvar på agendan länge än. Även i Borås.
Katarina Larsson
katarina.larsson@bt.se
Telefon: 033-700 07 22
Katarina Larsson, politisk redaktör
Född 1963 i Göteborg. Bor i Borås.
Politisk redaktör sedan 2003.
Skriver ledare och krönikor. Om det som händer i dagspolitiken – i fullmäktige, riksdagen och utanför landets gränser. Men också om det andra: utseendefixeringen, stressen och varför det är så svårt att leva jämställt.
Katarina Larsson
katarina.larsson@bt.se
Telefon: 033-700 07 22
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
