Katarina Larsson, politisk redaktör 2010-06-23 | Uppdaterad 2010-06-22
För drygt ett år sedan var det val i Sverige. Men jämfört med riksdagsval var det få som tog vara på möjligheten att påverka. Valdeltagande i Europaparlamentsvalet stannade på 46 procent vilket ändå var en rejäl ökning jämfört med 2004 (38 procent).
SCB presenterade i går statistik om valresultat, deltagande och kandidater. Dessutom har statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet gjort en stor väljarundersökning.
Det är vanskligt att dra paralleller mellan detta val och det vi nu står inför. Men två saker är ändå intressanta. För det första reklam-TV:s genombrott.
EU-valet var ju det första valet då partierna kunde köpa reklamtid i svensk TV. Den sändes i TV4, sågs av 66 procent av väljarna och var alltså den absolut vanligaste formen av direktkommunikation mellan partier och väljare, konstaterar SCB.
För det andra, vilket en av författarna till väljarstudien, statsvetarprofessorn Henrik Oscarsson, tar upp: hur viktig valrörelseagendan är när det gäller att förklara valresultat.
Europaparlamentsvalet var ju framförallt en framgång för Miljöpartiet och Piratpartiet. Och vilka frågor var det som väljarna ansåg viktiga? Jo, miljö och klimat samt sådant som handlade om integritet på nätet och fildelning.
"Vilka partier som lyckas eller inte beror till stor del på vilka sakfrågor och sakområden som når högt på dagordningen," konstaterar Henrik Oscarsson på sin alltid läsvärda blogg.
I vilken utsträckning bloggar påverkade väljarna tas inte upp specifikt. Däremot konstateras att generellt var väljarnas kontakt med partierna via nätet inte så stor. 15 procent av väljarna besökte någon av partiernas hemsidor.
Att lägga upp valtaktik direkt utifrån erfarenheterna av Europavalet är kanske inte att rekommendera. Och det är nog inget parti som nu tänker stänga hemsidan och lägga all kraft och kassa på TV-reklamen.
Särskilt inte som det finns väljare som uppger att de tagit del av TV-sänd reklam från Vänsterpartiet och Miljöpartiet, de två partier som int e köpte reklamtid TV4.
Av det ska man inte dra slutsatsen att väljarna far med medveten osanning. Utan helt enkelt, som forskarna konstaterar, att gränserna mellan medierna är upplöst. Det är inte så noga vad som är en reklamfilm utlagd på Youtube och vad som visats på betald reklamtid i TV4.
Däremot är det noga med innehållet och profileringen. Och allt var verkligen inte bra. Kombinationen husvagn + tant visade sig dock nå fram till väljarna/tittarna. Folkpartiets 30 sekunders roliga reklamsnutt med Marit Paulsen sågs av störst andel väljare. Hon var också den kandidat som fick flest antal personkryss.
Vem som gör riksdagsvalets Marit-klipp återstår att se.
Men innan partierna jublar över att så många nåddes av reklamen bör de också ta i akt vad Novus opinion visade i en undersökning som gjordes precis efter EU-valet, att 62 procent av väljarna ansåg partiernas TV-reklam vara dålig och bara två av tio tyckte att den var underhållande.
Förbättringspotentialen inför årets riksdagsval är med andra ord stor.
Måtte den utnyttjas.
Katarina Larsson,
politisk redaktör
Född 1963 i Göteborg. Bor i Borås. Politisk redaktör sedan 2003.
Skriver ledare och krönikor. Om det som händer i dagspolitiken – i fullmäktige, riksdagen och utanför landets gränser. Men också om det andra: utseendefixeringen, stressen och varför det är så svårt att leva jämställt.
Katarina Larsson, politisk redaktör
katarina.larsson@bt.se
Telefon: 033-700 07 22
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Jonas Ekelund
jonas.ekelund@bt.se
Telefon: 033-700 07 74