Katarina Larsson, politisk redaktör 2010-08-27 | Uppdaterad 2010-08-31
För att vara 48 sidor långt innehåller alliansens valmanifest få stora nyheter. I själva verket är det i långa stycken mest en hopskrivning av de utspel som gjorts de senaste veckorna.
Kort sammanfattat: alliansen går till val på jobben.
Men den viktigaste delen är varken löftet om skattesänkningarna för pensionärer, reformambitionen att sänka restaurangmomsen eller det extra tillskottet till kommunerna.
Trumfkortet är förtroendet och betoningen på ansvaret. Ty man kan, på goda grunder, kritisera regeringen för en del saker som inte gjorts den här mandatperioden. Man kan också kritisera den för att vissa saker, t.ex. sjukförsäkringsreformen, inte sjösatts med den omsorg som man i efterhand kan se hade behövts.
Men man kan inte ta ifrån den att den lotsat Sverige genom krisen på ett sätt som gör att vi, i jämförelse med andra länder, klarat oss (och det är inget överord) fantastiskt bra.
Valrörelsetider är jämförelsetider. Manifest läggs bredvid manifest, typexempel på olika plånböcker räknas fram för att se vem som förlorar och vem som vinner. Privatekonomerna har bråda tider.
Ändå vet vi att det där med att leda ett land inte endast handlar om att sitta med valmanifestet framför sig och bocka av det ena efter det andra.
Det dyker upp oväntade situationer. Förutsättningarna förändras och det är då ledarskapet och förmågan att slå vakt om de offentliga finanserna sätts på prov.
Alliansen har visat sig bestå det provet. När de fyra partiledarna i går presenterade valmanifestet var det med en annan pondus än för fyra år sedan. Men det var också med en skärpt försiktighet.
Skillnaden mellan löfte och vad som kallas reformambition betonades just med motiveringen att ingenting får äventyra de offentliga finanserna. Det måste finnas säkerhetsmarginaler.
Det finns goda ekonomiska skäl till det. Men det är klart att alliansen genom att betona detta också hoppas att väljarna ska se och känna en skillnad mellan dem och de rödgröna.
Förhoppningen är att det är bilden av Anders Borg som ska dyka upp i väljarens huvud när han eller hon tänker på ansvar. För även om det var partiledarna, inte finansministern, som först presenterade valmanifestet kändes hans närvaro påtaglig.
Borg har satt båda hängslen och livrem runt det 48 sidor långa valmanifestet. µ
Katarina Larsson,
politisk redaktör
Född 1963 i Göteborg. Bor i Borås. Politisk redaktör sedan 2003.
Skriver ledare och krönikor. Om det som händer i dagspolitiken – i fullmäktige, riksdagen och utanför landets gränser. Men också om det andra: utseendefixeringen, stressen och varför det är så svårt att leva jämställt.
Katarina Larsson, politisk redaktör
katarina.larsson@bt.se
Telefon: 033-700 07 22
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Jonas Ekelund
jonas.ekelund@bt.se
Telefon: 033-700 07 74