Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
Katarina Larsson, politisk redaktör 2010-10-16 | Uppdaterad 2011-01-19
Bengt Ingvar Ekman har avlidit. Han dog samma dag som hans vanliga krönika skulle ha publicerats här på ledarsidan, i torsdags.
Men den här veckan blev det en ändring och vi hade krönikan några dagar tidigare, i lördagstidningen.
Bengt Ingvar var orolig för att ämnet han skrev om, de överdrivna reaktionerna på Sverigedemokraterna, skulle bli inaktuellt. Någon annan skulle kunna vara inne på samma spår.
För en del kanske det inte är så noga med några dagar hit och dit. För Bie var det alltid noga med vad som stod i tidningen. Det skulle vara aktuellt, det skulle vara välskrivet och det skulle vara rätt.
Därför ändrade vi införandedag ganska ofta. Därför var han, ledarsidans säkraste stilist, mest angelägen av alla om att BT:s textgrans-kare, och hans vän, Björn Nilsson skulle gå igenom hans texter. Därför var han alltid noga med allt, ifrån rubrik till bildtext.
Ingen har lärt mig så mycket om journalistik, som Bie.
1992 rekryterade han mig till den här sidan. Blev min chef, läromästare och vän.
Att arbeta med Bie var att arbeta med någon som ständigt slog vakt om ledarsidans självständighet, som aldrig sneglade i några partiprogram eller blev nervös när tidsandan plötsligt vände åt ett annat håll.
”Lita på ditt omdöme”, sade han och präntade in vikten av att vara trogen tidningens idé och grund.
Ingen har lärt mig så mycket om värdet av integritet, som Bie.
När jag första gången skulle skriva en ledare om en sen partiledardebatt fanns han i telefonen för råd och stöd. Självklart tittade han också på debatten, hans samhällsintresse upphörde inte med arbetsdagens slut. Hans dygnsrytm var noga synkad med tidpunkten för nyhetssändningarna.
Vi diskuterade ständigt politikens dagsaktuella vändningar. Med åren allt oftare även på varandras hemmaplan med familjerna. Han var ungdomlig i sin entusiasm och en ypperlig diskussionspartner för alla generationer. Alltid intresserad, alltid beredd att lyssna.
Ingen har lärt mig så mycket om betydelsen av att vårda sin nyfikenhet, som Bie.
Att han skulle fortsätta skriva på ledarsidan efter pensioneringen var självklart. Hans val av ämnen har varierat men det har varit mycket om Mellanöstern, mycket om avskyn mot diktaturer men också om vikten av att trots olika uppfattningar uppföra sig anständigt.
Eller som avslutningen i sista krönikan lydde: ”Att visa generositet mot dem man gillar, eller i varje fall kan ha fördrag med, det är ingen konst. Det är som i fallet med Sverigedemokraterna när vi konfronteras med det obehagliga, som den demokratiska tågan sätts på prov.”
Nu blir det inga fler krönikor av Bie, vare sig på torsdagar, lördagar eller andra dagar. Det är en förlust för ledarsidan. Och egentligen skulle jag ha velat återpublicera någon av hans krönikor i dag.
Men det skulle han inte ha gillat. Han skulle redan ha lämnat den gamla i tankarna och börjat fundera på nästa.
Ingen har lärt mig så mycket om vikten av att gå vidare och tänka på nästa dag, nästa tidningssida, som Bie.
Just nu känns det svårare än någonsin.
Katarina Larsson,
politisk redaktör
Född 1963 i Göteborg. Bor i Borås. Politisk redaktör sedan 2003.
Skriver ledare och krönikor. Om det som händer i dagspolitiken – i fullmäktige, riksdagen och utanför landets gränser. Men också om det andra: utseendefixeringen, stressen och varför det är så svårt att leva jämställt.
Katarina Larsson, politisk redaktör
katarina.larsson@bt.se
Telefon: 033-700 07 22
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Erik Mattsson
erik.mattsson@bt.se
Telefon: 033-7000 792