Kan en same vara svensk? – vi väntar på ditt svar, Åkesson

Ledare Artikeln publicerades
Jon Henrik Fjällgren sjunger ”En värld full av strider” under Melodifestivalen i fjol. Han, född i Colombia, är adopterad in i en samisk familj och jobbade som renskötare innan musikkarriären tog fart. Han ser sig som same. Får han se sig som svensk, om han önskar?
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Jon Henrik Fjällgren sjunger ”En värld full av strider” under Melodifestivalen i fjol. Han, född i Colombia, är adopterad in i en samisk familj och jobbade som renskötare innan musikkarriären tog fart. Han ser sig som same. Får han se sig som svensk, om han önskar?

Det är förstås vämjeligt att frågan om judars och samers ”svenskhet” alls diskuterats hett i helgen, men när det nu förhåller sig så är den verkligt intressanta frågan: Varför är Jimmie Åkesson tyst?

Centerpartiet publicerade på Facebook efter partiledardebatten i riksdagen i onsdags vad Annie Lööf sa i en replikväxling med Jimmie Åkesson: ”Sverigedemokraterna säger att man har gjort upp med sitt mörka förflutna, men man har fortfarande högt uppsatta företrädare som (...) inte tycker att judar och samer kan vara svenskar”, sa Lööf.

Annie Lööf i riksdagen i onsdags.
Foto: Riksdagen/Centerpartiet
Annie Lööf i riksdagen i onsdags.

Centerledaren syftade på vad Björn Söder, på den tiden SD:s partisekreterare och i dag riksdagens andre vice talman, sa i en omtalad intervju i Dagens Nyheter 2014:  ”Det är ju så att Sverige i dag inrymmer andra nationer. Vi har ju till exempel den samiska nationen. De är svenska medborgare, men tillhör den samiska nationen. Vi har också tornedalsfinnar och så vidare. Vi accepterar dem. Men om det blir för många nationer i nationalstaten – då kan det bli problem.”

Klockan 22,38 i torsdags kväll svarade Björn Söder på Centerns Facebook: ”Aning Lööf förringar judars och samers ställning i Sverige när hon indirekt hävdar att de är svenskar. Dessa grupper har minoritetsställning i Sverige just för att de inte är svenskar. Skäms Annie Lööf för din rasistiska hållning!”

Sedan dess har Björn Söder fått, berättigad, hård kritik från övriga partier – men han har inte backat. I Sveriges Radio sa han: ”Människor som kommer till vårt land ska anpassa sig till det svenska samhället och ha en vilja att bli en del av vår svenska nation. Men de fem erkända minoritetsnationerna är fråntagna det kravet från vårt partis sida.”

Här talar alltså Söder om vad som gäller i ”vårt parti”. Därför kan inte Jimmie Åkessons inte gärna hävda att helgens debattstorm inte rör honom med hänvisning till att Söder numera är utmanövrerad ur partiledningen och ”bara” står på 14:e plats på riksdagslistan. Håller du med Söder eller inte, Åkesson? Svaret på frågan borde vara centralt för valrörelsen och för många väljares beslut om var de ska lägga sin röst.

Björn Söder under SD:s kommundagar i Västerås 2014. Då var han fortfarande partisekreterare.
Foto: Per Groth / TT
Björn Söder under SD:s kommundagar i Västerås 2014. Då var han fortfarande partisekreterare.

Begrepp som nation, medborgarskap, folk, ”svensk” och etnicitet har en förmåga att leda diskussioner fel. Många vill medvetet missförstå. Många är måna om att skilja ut. Samtidigt finns här en viktig debatt, som den som bland andra Moderaterna driver om att uppvärdera medborgarskapet till exempel genom att införa krav på grundläggande språk- och samhällskunskaper.

Björn Söders inlägg i debatten är till formen ett försök att hävda Sveriges fem lagskyddade minoriteters rätt till sin särart, men det egentliga syftet är snarare ännu ett försök att göra det legitimt att definiera bort grupper från att vara ”svenskar”.

De som i sociala medier sluter upp bakom Söder hänvisar gärna till vad den samiske folkrättsjuristen Mattias Åhrén sa i SVT 2014: ”Jag blir personligen nästan mer bekymrad när alla andra partier från höger till vänster tar debatten och säger att samer är svenskar – för det är vi inte. Det är därför vi har ett Sameting, rätt till att ha undervisning och utbildning på samiska (...)”.

Men andra representanter för samerna och övriga erkända nationella minoriteter – judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar – har haft invändningar mot Åhréns resonemang, och förmodligen ser vi här ännu ett exempel på medvetna eller omedvetna missförstånd.

Här är propositionstexten som inte minst markerar minoriteternas individuella rätt att själva bestämma sin tillhörighet.
Foto: Regeringens proposition
Här är propositionstexten som inte minst markerar minoriteternas individuella rätt att själva bestämma sin tillhörighet.

För lagen, som Björn Söder så passionerat hänvisar till, är tydlig med vad som gäller. I regeringens proposition, undertecknad av Carl Bildt och Nyamko Sabuni 9 mars 2009, används nyckelordet ”självidentifikation”: ”Gemensamt för de nationella minoriteterna är att de har befolkat Sverige under lång tid. Minoritetsgrupperna har en uttalad samhörighet och en egen religiös, språklig eller kulturell tillhörighet och en vilja att behålla sin identitet. (...) Varje enskild individ avgör själv om han eller hon anser sig tillhöra en nationell minoritet och om han eller hon vill göra anspråk på det skydd och stöd som samhället erbjuder minoriteten. Tillhörigheten baseras således på individuell självidentifikation och etnisk förankring i gruppen. Något tvång för individen att ingå i en minoritet finns inte.”

Björn Söder tillsammans med Jimmie Åkesson i riksdagen 29 september 2014, vid uppropet efter valet.
Foto: Henrik Montgomery / TT
Björn Söder tillsammans med Jimmie Åkesson i riksdagen 29 september 2014, vid uppropet efter valet.

Hos riksdagens andre vice talman förbyts alltså denna uttalade, och enda rimliga, frihet till att samer och judar är ”fråntagna kravet” på ”anpassning”.

Nå, Jimmie Åkesson, talar Björn Söder för ditt parti? Kan judar och samer också vara svenskar? Vem bestämmer vem som får kalla sig svensk?

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.