John Cleese är inte rolig längre

Borås Artikeln publicerades

Den gamle komikern och Brexit-anhängaren trivs inte i det mångkulturella London.

Det är sorgligt att John Cleese lånar sig till de populistiska och nationalistiska krafterna i Europa, menar BT:s chefredaktör Stefan Eklund.
Foto: Björn Sigurdson
Det är sorgligt att John Cleese lånar sig till de populistiska och nationalistiska krafterna i Europa, menar BT:s chefredaktör Stefan Eklund.

Komik åldras inte alltid med värdighet. Inte komiker heller. John Cleese, 79 år, är ett exempel. Häromdagen twittrade han att ”London inte är en engelsk stad längre”. Han syftade på det mångkulturella London, förstås. Som en övertygad Brexit-anhängare påpekade han också att London var den stad i England där störst andel röstade för att stanna i EU.

Undertexten är inte så sublim. John Cleese menar att för många människor med invandrarbakgrund bor i London och att de som vill stanna i EU inte är ”riktiga” engelsmän.

Komikern Dom Joly är en av dem som reagerade starkt på Cleese uttalande: ”Han är en av mina hjältar inom komedigenren, men det här är faktiskt en rasistisk tweet”.

Hjälte, ja. Det gäller även mig. Efter att tillsammans med Monty Python-gänget ha drivit vilt med det engelska kynnet skapade John Cleese på 70-talet ”Fawlty Towers” (”Pang i bygget” på svenska). En klassisk komediserie som jag har sett om ett otal gånger. Få saker har fått mig att skratta så mycket. Basil Fawlty, den rollfiguren John Cleese spelar, är en otrevlig, rasistisk, hotellägare som terroriserar sina gäster och sin personal. Han gör den rollen magnifikt. Jag citerar honom fortfarande regelbundet. Det finns ett existentiellt stråk hos Basil Fawlty som fördjupar humorn. (”Vad var det? Det var ditt liv. Kan jag ha ett nytt? Nej, tyvärr.”)

Så serien är fortfarande rolig, men de senaste åren har jag haft svårt att ta till mig vissa delar av den. Rollfiguren Manuel, en spansk hotellkypare (också det en strålande skådespelarinsats, av den numera framlidne Andrew Sachs), är exempelvis en drift av klart xenofobisk karaktär med invandrares språksvårigheter och förmenta dumhet. En irländare jag känner har också påpekat att de irländska byggnadsarbetarna som förekommer i ett avsnitt är nedlåtande skildrade på ett sätt som ligger i linje med det historiska förtryck England har utsatt Irland för och som fortfarande finns som en retorisk figur i det engelska samhället.

Sett mot den bakgrunden kanske inte man ska förvånas över John Cleese aggressivitet mot allt som inte är traditionellt engelskt och att han upplever den rika mångfald av kulturer som finns i London som hotfull. Fler än Dom Joly invände mot Cleese twittrande. Londons borgmästare Sadiq Khan sade: ”John Cleese låter som om han är Basil Fawlty på riktigt. Vi Londonbor vet att vår mångfald är vår största styrka.”

Spelar John Cleese twittrande någon roll? Jo, i det digitala landskap vi lever i nu så gör det förstås det. John Cleese har nästan sex miljoner följare på twitter. Dessutom har han fel. Det påpekade Kuba Jablonowski, en forskare och statsvetare i Bristol, i en intervju i The Guardian. Edinburgh, Bristol, Manchester och Glasgow var alla städer som i ännu högre grad än London röstade mot Brexit. Jablonowski: ”Men om jag skriver det på twitter så är det bara 700 personer, inte sex miljoner, som läser det.”

Uppståndelsen kring John Cleese twittrande är ett exempel på hur infekterad Brexit-debatten i England är, men också ett mått på hur högerpopulismen har lyckats placera vikten av en etnisk entydig nationell identitet högst upp på den politiska agendan. Det är sorgligt att John Cleese lånar sig till de krafterna. Motstånd finns, som tur är. Det visar framgångarna för de liberala partierna i EU-valet. Men det är en framgång som även stryker under den starka polarisering Europa befinner sig i.

John Cleese själv slipper för övrigt utsätta sig för det mångkulturella Europa. Han bor på Nevis, en ö i Västindien.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.